Ljud kan vara bärare av värdefull information, uppmärksamhetspåkallande, inspirerande, stimulerande och lugnande. Ljud kan också vara oönskade, störande och besvärande.
Med intresse, hårt arbete och en hel del pengar uppnås eller bibehålls akustiskt högkvalitativa inomhus och utomhusmiljöer. Med ökad medvetenhet blir ljudkomfort och ljudergonomi inkomstbringande konkurrensmedel. |
Ljud är en ofta försummad aspekt på frihet. Vad vill vi lyssna på? Vad vill vi kontinuerligt utsätta våra öron och vårt tänkande för? Är det oavsiktliga oönskade ljud vi vill skall fortsätta att dominera de rum och landskap vi lever i? Är det obekväma och kanske skadliga ljudmiljöer vi vill att våra barn skall växa upp i? Skall vår framtids inre och yttre ljudlandskap fortsätta vara präglade av en oavsiktlig bieffekt från vår teknik? Det är förståeligt att vi i det tidevarv som betecknades industrisamhället accepterade buller som en ofrånkomlig bieffekt från den då välfärdsskapande tekniken, men skall det fortsätta att vara så i det tidevarv vi betecknar som informationssamhället? Är buller del i en hållbar utveckling? Så här säger Världshälsoorganisationen (WHO):
Som våra miljöer idag ser ut att utvecklas kan man få intrycket att oönskade ljud är ett nödvändigt ont i ett välfärdssamhälle. Så är naturligtvis inte fallet. Orsaken till överdrivet bullrande tekniska produkter och alltför bullriga miljöer måste istället huvudsakligen uppfattas som tecken på bristande kunskaper och köpares svårighet att basera sina val också på produkters och tjänsters akustiska egenskaper. Barn kan oftast inte själva välja i vilka ljudmiljöer de vistas. Här är det vi vuxna som bestämmer. Gång på gång de senaste åren har det kommit larmrapporter om att ljudnivån på många svenska förskolor är nära eller över gränsen för hörselskador. Det intressanta med dessa studier är att de huvudsakligen tycks fokusera på de vuxnas upplevelse och exponering i denna barnens uppväxtmiljö: Vi vet idag att buller redan i det icke-hörselskadliga området orsakar inlärningssvårigheter hos barn; inlärningssvårigheter som blir bestående även en tid efter det att barnen kommit ur den bullrande miljön. Barns skrik har vi svårt att kalla för buller, men dess effekter på hörsel och koncentrationsförmåga kan bli de samma som för buller. "Som man sår får man skörda" WHO, Världshälsoorganisationen, rekommenderar i sina "Guidelines for Community Noise" en genomsnittlig ljudnivå i förskola om LAeq 35 dB. I Arbetslivsinstitutets studie nedan har man uppmätt en genomsnittlig ljudnivå på ett antal svenska förskolor om LAeq 76 dB. Efterssom decibelskalan är logaritmisk motsvarar skillnaden i värden inte en fördubbling, utan en fyra gånger högre medelljudnivå i de studerade svenska förskolorna än WHOs rekommendationer! Skall det vara gränsen för hörselskador hos de som arbetar med barn som skall få avgöra hur miljön på svenska förskolor skall tillåtas vara? Står vi ut med att titta närmare på dessa förhållanden? Har vi råd att låta våra svenska barn växa upp i lägre ljudnivåer? Har vi råd att inte? Avspeglar suboptimala ljudförhållanden än större brister på svenska förskolor? Hur påverkar kontinuerliga för höga ljudnivåer unga människors framtida inställning till exponering för höga ljud, tex i musiksammanhang? Utgör för höga ljudnivåer tidigt i barns uppväxt grunden till den ökande frekvensen tinnitus? Kommer tidig exponering för olämpliga ljudnivåer att bidra till ökat antal människor med hörselnedsättning? Vi vet att frekvent återkommande impulsljud har större tendens att orsaka hörselskada än kontinuerliga ljud, och barns plötsliga skrik får nog betecknas som impulsljud. Detta är naturligtvis inte att säga att barn inte skall få uttrycka ilska eller ledsenhet med höga ljud, men om deras miljö så beskaffad att de kontinuerligt måste skrika för att överösta varandra, då kan vi möjligen ha hamnat snett. Skulle du välja en ny bil som gnisslar? Sannolikt är det få föräldrar som är medvetna om fenomenet att ljudstyrkan avtar med kvadraten på avståndet, och få av de som känner till att så är fallet som gör sig besväret att förflytta sina öron ner till den ljudmiljö deras småttingar har vid framförandet av barnvagn: Ett svagt gnissel vid barnvagsframförarens öra kan höras åtta gånger högre vid barnets öra! Vi kan lätt missa att våra barn i vagn befinner sig i en helt annan ljudmiljö än vi själva, trots att vi är så nära. Barnvagnar kan idag säljas helt utan, eller med väldigt liten tanke på ljudkomforten för de små som skall färdas i dem. Några kanske här invänder att barnet nog uppfattar gnisslande som ett sövande ljud - men skulle du själv välja gnisslande ljud för insomning? Varför skulle ditt barn ha lättare att uppskatta denna typ av ljud? Är det bra att tidigt i livet vänja sig vid gnisslande ljud? Liksom på så många andra områden där det gäller oönskade ljud, saknar barnvagnstillverkare idag tillräckligt incitament för att producera tystgående vagnar. Incitament kräver kundens medvetenhet, och valmöjlighet. Tillverkare måste kunna få igen de pengar det kostar att bygga tystare produkter. Då vi prövar barnvagnar i butik på plant underlag är det inte så troligt att tendens till gnissel framträder. Barnvagnars konstruktion gör att det framförallt är på ojämna underlag, såsom på mjuka skogsstigar, som brister i ljudergonomi framträder. Här åstadakoms mer vridningar i vagnens ram. Vi kan alltså i butik inte jämföra hur barnvagnar kommer att låta vid dagligt bruk. Ett alternativ skulle kunna vara att tillverkare frivilligt tog på sig att deklararera sina vagnars ljudegenskaper. En sådan ljuddeklaration skulle kunna skapa en mötesplats för intresserade barnvagnstillverkare och köpare. Relaterad information och länkar Miljöhälsorapport 2005 hämtas här gratis som pdf-fil eller kan här beställas som bok för 244 kr. Här är Svenska Dagbladets artikel om denna rapport. Skriften kan beställas på tel: 031-67 70 00. Det vi vanligen betecknar som buller härör oftast från de maskiner och den teknik vi omger oss med. Det allra mest grundläggande då det gäller ljud från maskiner och annan teknik är att det så gott som uteslutande är oavsiktligt. Detta ljud utgör i själva verket ett tecken på våra mänskliga brister: Buller från maskiner utgörs av oanvänd ej tillvaratagen rörelse-energi vilken, såvida ljudet inte är en medveten del av produktdesign, oavsiktligt tillförs omgivningen. Ljudnivån från en maskin har alltså inget att göra med hur stark och produktiv den är, även om människor psykologiskt fortfarande ofta uppfattar det så. Människans dubbla inställning till maskiners ljud Människan har i grunden en dubbel inställning till de vanligen oavsiktliga ljudemissionerna från maskiner. Detta ljud kan psykologiskt uppfattas på två väsensskilda sätt: Människans på en psykologisk nivå dubbla inställning till oavsiktliga ljudemissioner från maskiner förklarar varför ämnen som ljudergonomi och bullerförorening så länge försummats, och varför bullerföroreningar har tagit tid på sig att erhålla status som miljöfråga. Fyra typer av negativa effekter av buller Negativa effekter av buller kan delas in i fyra huvudgrupper: Två huvudtyper av buller Buller kan grovt indelas i två huvudtyper. Denna indelning är författarens egen, men förhoppningen är att den skall bli mer spridd, då den är praktisk och klargörande: Lågintensitetsbuller har enligt författarens definition ett lågt energi-innehåll medan högintensitets-buller har ett högt energi-innehåll. Ljuds energi-innehåll kan uttryckas som ljudtrycksnivå. Det sker vanligen i dBA. Gränsen mellan ljud med högt eller lågt energi-innehåll sätts här där ljud kan orsaka hörselskada. Siffrorna nedan baserar sig på gränsvärden för bullerexponering från WHOs Guidelines for Community Noise: Våra vanligaste hushållsprodukter, som diskmaskiner, kylskåp, fryboxar och våra vanligaste kontorsmaskiner som persondatorer, kopieringsmaskiner, faxmaskiner och projektorer har normalt en ljudtrycksnivå omkring 25 - 65 dBA i förhållande där vi befinner oss till dem. Decibelskalan är logaritmisk varför en minskning med mellan 6-10 dBA vanligen uppfattas som en halvering av bullernivån. Ljudtrycksnivå och ljudeffektnivå är två centrala begrepp som ofta blandas ihop. Läs mer om det nedan. Hörselskadande effekter orsakas av högintensitets-buller, medan den typ av önskade ljud som inte orsakar hörselskador betecknas som lågintensitets-buller. Denna typ av bullers skadeeffekter är alltså att det kan verka störande, tröttande och att det kan försvåra vår uppfattning av tal. Bullernivåer högre än 55 dBA verkar säkert talmaskerande, men vår förmåga att uppfatta tal kan ibland påverkas redan vid bullernivåer kring 40 dBA. Efterssom buller definieras som oönskade ljud förstår vi att man vid alla tänkbara bullernivåer också uppfattar dem som störande; buller stör alltså redan vid nivåer straxt över 0 dBA och fortsätter naturligtvis också att verka störande upp över den hörselskadande decibelgränsen 70 dBA. De hörselskadande effekterna av buller är uppenbara för var och en, medan de störande, tröttande och talmaskerande effekterna av oönskade lågintensitets-ljud hitintills ägnats relativt liten uppmärksamhet. Många människor känner idag fortfarande inte till att buller kan ha annan negativ inverkan än hörselskador. Denna sida fokuserar uteslutande på lågintenstitets-buller, dess ursprung och verkningar samt hur det kan bringas till ett minimum.
För vidare läsning Den som vill lära sig grunderna i ämnet skadliga effekter av lågintenstitets-buller rekommenderas att läsa: Tystnad eller låg bullernivå är en hitintills ofta försummad kvalitetsaspekt på tillvaron och på produkter, vilken kan komma att stimulera både teknisk utveckling och ekonomi. Men om bullerfrågor skall kunna få en etablerad plats i samhället krävs ekonomiska incitament och fri konkurrens på området. I ett informationssamhälle kan många människor uppfatta det naturligt att erhålla svar i objektiva siffror på frågor som: Hur mycket bullrar det inne i kupén på den bil jag funderar på att köpa? Vilka bulleregenskaper har de bildäck jag köper? Hur mycket låter datorn? Det nya grafikkortet till datorn? Diskmaskinen? Den nya frysen? Hårtorken? Videon? Gräsklipparen? Leksakerna? Projektorn? Köpare informeras idag om storlek, vikt och energiåtgång hos tekniska produkter, men erhåller inte standardiserad information om hur mycket oavsiktliga ljudemissioner de avger. Är det rimligt i ett informationssamhälle?
Tystnad som konkurrensmedel - ett lästips: "Tystnad som konkurrensmedel - Dokumentation från symposium den 14 december 1989, anordnat av IVAs Miljökommitté i samarbete med Chalmers Tekniska Högskola." Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien är ett nätverk med inriktning på teknik och ekonomi. Att åtgärda buller från redan färdiga produkter, i planerade bostäder och landskap kostar mycket pengar. Om vi istället gör oss medvetna om akustiska aspekter redan på projekteringsstadiet kan vi succesivt bygga ett samhälle med allt högre ljudkomfort, om det är så vi vill ha det. Oönskade ljud har tidigare tillåtits att vara politikers och tjänstemäns rena ansvarsområde. Efterssom åtgärdande av oönskade ljudemissioner oftast är dyrt, har statsapparater tenderat att uppvisa en i tal och handling oftast ambivalent attityd till bullerfrågor. Å ena sidan har oönskade störande ljud förklarats vara något man sagt sig vara bekymrad över, å andra sidan har man inte gjort så mycket åt det. Här ett exempel från tidningen Planera Bygga Bo nr 5/02 sid. 24-26:
Genom att göra individen medveten om priset för åtgärdande av oavsiktliga ljudemissioner blir bullerdelen av samhällsapparaters ljudpolitik mer förankrad hos den enskilde medborgaren: Bullerdeklarerade produkter utgör här ett exempel på en utmärkt möjlighet att i köpares valögonblick se hur mycket människor är beredda att betala för lägre nivåer av oönskade ljudemissioner. Det förefaller rimligt att anta att köpares möjlighet att också kunna basera sina val på produkters ljudegenskaper på sikt kan komma att leda till en allmänt ökad medvetenhet om ljud som som en mätbar, deklarerbar och åtgärdbar parameter. Detta är inte detsamma som att vi kommer att sträva mot lägre ljudnivåer i samhället: Det innebär en förbättrad möjlighet att träffa aktiva val i ljudfrågor. Standardiserade bullerdeklarationer utgör grundförutsättningen för fri konkurrens kring att minimera produkters bulleremissioner då det gäller produktgrupper där ljudaspekten inte på annat sätt kan jämföras innan köp. Standardiserade bullerdeklarationer kostar idag så pass mycket att endast de företag som satsat något alldeles extra på sin produkt i akustiskt hänseende använder dem. Den låga efterfrågan på de standardiserade bullermätningar som krävs för standardiserade bullerdeklarationer är förklaringen till dagens höga priser. Man kan spekulera i det faktum att industrin så länge avhållit sig från användandet av standardiserade bullerdeklarationer gentemot sina kunder. Mest sannolikt är dock förklaringen att även industrin, liksom deras kunder, i stort varit omedvetna om bullers negativa effekter, att de inte sett bullerdeklarationer som ekonomiskt försvarbart då människor i gemen inte i tillräckligt hög grad efterfrågat tystgående produkter, och att människor i gemen inte vetat hur de skall förhålla sig till produkters deklarerade bullernivå. Den industrialiserade delen av världen mognar. Vi kallar denna epok efter industrisamhället för informationssammhället. I informationssamhället blir det alltmer tydligt att efterfrågan på ljudkomfort och produkters optimerade ljudegenskaper ökar. Detta också då oönskade ljud minskar vår koncentrationsförmåga, försvårar kommunikation och inlärning - allt viktiga igredienser för realiserandet av idén om informationssamhället. dB är värdelöst utan angiven standard Det är väsentligt att förstå att decibel - dB, dB(A), dBA, eller bel - B, B(A), BA - inte säger någonting om en produkts bulleremissioner, om man inte samtidigt anger enligt vilken standard man deklarerar. Om decibel- eller belvärden inte är uppmätta och deklarerade på ett standardiserat sätt kan man inte använda dem för att jämföra produkters värden sinsemellan. Det som i dessa fall kan se ut som information är det inte: Att exempelvis bara ange "bullernivå 15 dB" är alltså ett helt värdelöst och bokstavligt talat vilseledande budskap. Tyvärr är detta vilseledande sätt att beskriva produkters bullernivå närmast norm idag. Köpares medvetenhet kan ändra på det. Seriösa bullerdeklarationer innehåller uppgifter främst om vilken internationell standard man deklarerar enligt, och i de fall då så krävs också information om enligt vilken internationell standard man bullermätt. Vidare skall man erhålla information om man med angivna värden avser ljudtrycksnivå (LpA) eller ljudeffektnivå (LWA), samt i vilket arbetsläge produkten då befinner sig i: tex typiskt driftläge, tomgång eller sovläge. För köparen är de viktigaste värdena de som anger produktens ljudeffektnivå (LWA): Det är de som bäst gör det möjligt att jämföra produkters bulleremissioner. Ljudeffektnivå & Ljudtrycksnivå Ljudeffektnivå (LWA) och ljudtrycksnivå (LpA) är två mycket viktiga begrepp som lätt blandas ihop. Ljudeffektnivå kan enkelt förklaras som den förmåga ett objekt har att alstra ljud. Man kan likna ljudeffektnivå vid ett värmeelements förmåga att värma, dvs den energi värmeelementet kan tillföra omgivningen per tidsenhet. Ljudtrycksnivå kan enklast förklaras med att det är det vi hör vid vårt öra. Därmed kan man förstå att ljudtrycksnivån för en viss maskin varierar med det avstånd man har till den. Det är bland annat därför som ljudeffektnivå är det bästa sättet att deklarera produkters ljud. Ljudeffektnivåvärden är oberoende av från vilken position man har uppmätt dem. Värdet på ljudeffektnivån är beräknat utifrån ett stort antal mikrofonpositioner. Ljudeffektnivå-värden lägger fokus på en av maskinens egenskaper, och möjliggör därmed produktjämförelser, medan ljudtrycksnivå-värden lägger fokus vid användarens eller köparens öra. Trots att de innehåller för köparen sämre information tenderar konsumenter att bli erbjudna ljudtrycksnivåvärden hellre än ljudeffektnivåvärden. Detta av följande tre skäl: ISO & IEC Det är i dagens värld med sin internationella handel naturligt att så lång som möjligt använda internationella standarder, alltså ISO- och IEC-standarder: ISO står för International Organization for Standardization och är ett nätverk av nationella standardiseringsinstitut från 140 länder vilka sammarbetar med internationella organisationer, regeringar, industri, kommersiella intressens och konsumenters representanter. IEC står för The International Electrotechnical Commission. IEC är en global organisation som utvecklar och publicerar internationella standarder för elektriska och elektroniska produkter, samt relaterade teknologier. Standardiserings-organisationerna ISO och IEC samarbetar. Deras skrifter representerar internationellt konsensus i standardiseringsfrågor. Vissa tekniska produkter bullerdeklareras enligt IEC-standard, medan andra deklareras enligt ISO-standard. Ett exempel på det senare är bullerdeklarationsstandarden ISO 9296 för informationsteknologi, och på det förra IEC 60704-3 för vitvaror (IEC 60704-3 heter översatt till svenska SS-EN 60704-3). Ljudeffektnivåvärden enligt ISO- och IEC-standard är alltid möjliga att jämföra med varandra. På det viset kan man tex jämföra det ISO- eller IEC-standardiserade ljudeffektnivåvärdet för ett JAS-flygplan med ljudeffektnivåvärdet på en symaskin, om man skulle ha anledning.
Ljudeffektnivå enligt ISO-standard Enligt ISO-standard presenteras uppmätta värden med ett undantag alltid i decibel, alltså i dB. För att markera att man talar om så kallad A-vägd ljudeffektnivå skriver man: LWA xx dB, där xx står för produktens antal decibel. Undantaget är informationsteknologi, som persondatorer, projektorer, skrivare och liknande där industrin för många år sedan beslutade att använda bel (= B) istället för decibel då man talar om ljudeffektnivå. Detta för att göra det lättare att särskilja värden på ljudeffektnivå mot värden på ljudtrycksnivå. En bel motsvarar tio decibel, alltså 1 B = 10 dB, och man är tillåten att omräkna bel till decibel så länge man håller sig inom ljudeffektnivå. Läs mer om detta på sidan ISO 9296. Ofta presenteras köpare idag bullervärden som dBA eller dB(A). Detta är inte ett ISO-standardiserat sätt att presentera bullervärden. Det är dock ett sätt som Europeiska Unionen och vårt Konsumentverk med sin tidning Råd&Rön väljer att använda. Det är beklagligt, efterssom det gör det svårare för köpare att identifiera seriösa bullerdeklarationer. A:et i dBA och dB(A) anger att så kallad A-vägning har ägt rum, men missar att markera att man talar om ljudeffektnivå. Uttrycket LWA xx dB är alltså bärare av mer väsentligt information än dBA och dB(A). För undantaget informationsteknologi skrivs uttrycket istället som LWAd x.x B. Det kan enligt regeln ovan omräknas till xx dB och blir då helt jämförbart med LWA xx dB för övrig teknologi deklarerad enligt ISO-standard. De allra flesta köpare av tekniska produkter är idag okunniga om existensen av, och värdet av standardiserade bullerdeklarationer för dessa. De flesta människor tror att bullerdeklaration kort och gott handlar om ordet decibel, och tänker sannolikt inte närmare på varför de så sällan möter produkter med deklarerad bullernivå. Att bryta en ond cirkel Samtidigt är den enskilt viktigaste orsaken till dagens bristande medvetenhet om bullers störande egenskaper, och bristande efterfrågan på produkter med låg ljudnivå, just att köpare av teknik alltför sällan har möjlighet att också välja produkter utifrån objektiva siffror över deras oavsiktliga ljudemissioner. Brist på standardiserade bullerdeklarationer vidmakthåller omedvetenhet om buller som en störningskälla fullt möjlig att minimera: Att producera tystgående teknik är mestadels helt enkelt en fråga om intresse. Intresse för att producera tystgående teknik kräver att det finns något att tjäna på att utveckla och producera den. Vi ser här en ond cirkel där köpares omedvetenhet och avsaknad av standardiserade bullerdeklarationer underhåller varandras existens. Det kan därmed konstateras att i avsaknad av anammande av de internationellt standardiserade bullerdeklarationerna undanhåller sig industrin också ett viktigt incitament att producera tystgående produkter.
Industrin eller Konsumentverket? Industrin själv, den som producerar produkter vilka kan bullra mer eller mindre, har hitintills inte skapat någon gemensam organisation som informerat om att produkters låga ljudnivå kan vara en kvalitetsaspekt att betala lite extra för. Industrin själv har inte skapat någon organisation som informerar om den möjlighet till ökad valfrihet standardiserade bullerdeklarationer medför. Samtidigt skall vi vara tacksamma över att det framförallt är industrin som har bekostat utvecklingen av våra bullerdeklarationsstandarder. Konsumentverkets syfte att tillvarata konsumenters intressen I landet Sverige betalar alla som betalar skatt - även industrin - också skatt för en värdefull och i världen sannolikt unikt välfungerande statlig instans vid namn Konsumentverket. Om sig själv säger detta verk: "Konsumentverket är en statlig myndighet med uppgift att ta tillvara konsumenternas intressen." Låta industrin ta ett större ansvar Konsumentverket har i sin tidning Råd&Rön sedan flera år berömvärt nog inkluderat låg bullernivå som en kvalitetsaspekt i sina tester av produkter som diskmaskiner, kyl och frys, torktumlare, tvättmaskiner, gräsklippare, slipmaskiner, dammsugare, leksaker och nu allra senast även persondatorer. Detta har sannolikt medverkat till en ökad medvetenhet om produkters bulleraspekter både hos tillverkare och deras köpare. Konsumentverket skulle dock kunna inta en ännu mer aktiv position då det gäller kvalitetsaspekten låg bullernivå. Man skulle kunna gå ett steg längre än att bara mäta själv. Man skulle kunna upplysa konsumenter om möjligheten att tillverkare faktiskt själva kan bullerdeklarera sina produkter. Fördelen skulle för Konsumentverket och skattebetalarna även kunna vara lägre kostnader för bullermätningar vid konsumentverkets akustiklab. Ett faktum är att Konsumentverkets akustiska laboratorium istället skulle kunna göras mer kommersiellt lönsamt än idag genom att sälja mer mättjänster till industrin; till skattebetalarnas fromma. Standardöversättning angelägen uppgift Centralt för att information om standardiserad bullerdeklaration skall kunna nå teknik-köpare är naturligtvis att sådana standarder existerar. Då det gäller alla vanliga tekniska produkter är så fallet, men ett faktum är att en del av dessa standarder inte är översatta till svenska. Ett exempel är bullerdeklarations-standarden för informationsteknologi (IT). Den heter ISO 9296 och används alltså för bullerdeklaration av datorer, skrivare, faxmaskiner, kopiatorer, hårddiskar, projektorer och liknande produkter. Standarden ISO 9296 har nu snart 15 år efter sin tillkomst fortfarande ej översatts till svenska. Det gör det naturligtvis svårt för IT-företag att bullerdeklarera sina produkter i Sverige. De centrala begrepp som i ISO 9296 skulle behöva erhålla en standardiserad översättning är meningen "Declared noise emissions in accordance with ISO 9296" och orden "Operating" och "Idling". SIS, Swedish Standards Institute, är de som tillhandahåller standarder i Sverige. SIS hänvisar i fallet ISO 9296 till att de inte har tillräcklig ekonomi för översättning av alla standarder, och menar att det måste finnas ett "politiskt tryck" och därmed följande pengar från staten för att finansiera översättning (personlig kommunikation 030131). Översättning av bullerdeklarationsstandarder kan lätt ske vid Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, men man måste naturligtvis få ersättning från något håll för denna uppgift. En fråga kan vara om det är näringslivet eller staten som skall stå för denna kostnad. Konsumentverket skulle kunna uppmärksamma det faktum att alla bullerdeklarationsstandarder inte är översatta till svenska. Informera i Råd&Rön Konsumentverket skulle kunna bruka sin tidning Råd&Rön till att lära köpare att identifiera produkter med deklarerad låg ljudnivå. Verket skulle kunna lära ut skillnaden mellan ljudeffektnivå och ljudtrycksnivå, och att man vid produktjämförelser som köpare bör erhålla värden för ljudeffektnivå. Råd&Rön skulle även kunna undervisa om de internationella standarder som köpare bör efterfråga vid bullerdeklarationer, och informera om de vanligaste knepen mindre seriösa företag idag använder för att med icke-standardiserade bullerdeklarationer få sina produkter att framstå som tystare än de är. Slutligen skulle Konsumentverket i Råd&Rön själva kunna mäta och deklarera sina produkter enligt deras internationella standarder. Det är förståeligt att man i sin tidning inte kan ange alla standarder som använts vid testning av produkter, men man skulle kunna ange värden efter den använda standarden, och på sin webplats bidra med mer noggrann information för de mer intresserade. Bullerdeklaration vid ett testat exemplar Konsumentverket väljer för sina tester själv ut de exemplar av produkter de mäter. Konsumentverket har som det är nu inte råd att mäta fler än ett exemplar av sina testade produkter. Detta faktum gör att Konsumentverkets tester inte alltid kan avspegla den mer eller mindre höga variation i mätvärden som alltid naturligt föreligger vid industriell tillverkning. Då det gäller bullermätning är dock variation i produktionen inte en ursäkt för att låta bli att ange vilken standard man använt vid bullerdeklaration. Alla internationellt erkända bullerdeklarations-standarder innehåller beskrivningar över hur man matematiskt skall korrigera för variation i produktion om man bara mäter ett expemplar av den produkt man bullerdeklarerar. Den nackdel som kan uppstå vid matematisk korrigering för variation i produktion då man endast mäter ett exemplar av en produkt, är att tillverkare kan ha en lägre variation i sin produktion än den matematiska korrektionen garderar för. Därmed kan det vara så att skulle man mäta flera exemplar av produkten, och därmed slippa använda den matematiska korrektionen, skulle man få ett lägre och för tillverkaren mer attraktivt värde på produktens bullernivå. Här finns det dock inget skäl för Konsumentverket att låta bli att bruka bullerdeklaration enligt internationell standard, med samtidigt angivande att denna standard använts, men baserat på mätning av endast ett exemplar av en produkt. Konsumentverket bör dock upplysa att tillverkares egna bullerdeklarationer enligt samma internationella standarder, om tillverkare blir intresserade av sådana, kan tendera att visa något lägre och därmed mer fördelaktiga värden än verkets. Konsumentverket skulle också kunna tillfråga tillverkare om de skulle vara intresserade att bidra till kostnaden för bullermätning av fler exemplar än ett, eller om de vill låta nöja sig med att man mäter ett, och statistiskt korrigerar för variation i produktion. Ytterligare ett skäl för Konsumentverket att anamma bullerdeklarationsstandarder är att man då också statistiskt kan räkna med sitt eget laboratoriums mätosäkerhet. Sammanfaller med EU-intressen Sidan Ljudergonomi & Akustisk Ekologis författares tankar om värdet av en låg bullernivå går helt i linje med EUs uppfattning om buller som en av dagens mest väsentliga miljöfrågor, men med skillnaden att där EU framförallt driver frågan med hjälp av tvingande direktiv, lyftes här möjligheten till förbättrad valfrihet fram som ett medel för förändring. Läs mer om EUs arbete med bullerbekämpning här. Universell bullerdeklaration Det ännu inte uppfunna universella gränssnittet för att kommunicera alla typer av produkters bulleregenskaper mellan intresserade tillverkare och köpare, det vill säga mellan tillverkare och konsumenter, förefaller naturligt att vara ett ansvarsområde för just Konsumentverket. Att verka för god standardisering inom ljud och buller har länge lämnats till industrin. I Sverige tycks i statsapparaten Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP, besitta de främsta kunskaperna inom ljud och bullerstandardisering. Kanske kan Konsumentveket framöver sammarbeta med SP och industrin? Eller skall vi i Sverige sitta och vänta på att EU eller USAs standardiseringsorganisationer kanske tar sig an denna uppgift? (USAs akustiska standardiseringsorgan har faktiskt den senaste tiden drivit frågan om universell konsumenttillvänd bullerdeklaration mycket långt, väsenligt längre än någon annan organisation i världen.) Vill vi titta på eller vara med och påverka? Sammanfattning Sammanfattningsvis krävs det alltså inte direktiv eller regler för att företag skall börja bullerdeklarera sina produkter: Det krävs att köpare efterfrågar standardiserade bullerdeklarationer. För att kunna efterfråga måste köpare vara medvetna om möjligheten att efterfråga. Efterssom industrin själv inte tycks motiverad, eller tillräckligt enad för att informera om dessa fakta, skulle det svenska Konsumentverkets ansvar således kunna uppfattas vara att informera teknik-köpare om hur standardiserade bullerdeklarationer möjliggör val även baserat på denna kvalitetsaspekt. Med sådan information kan Konsumentverket bidra till att marknadskrafter verkar för en hållbar teknisk utveckling; vilket inte säkert, men sannolikt kommer att kunna innebära generellt lägre bullernivåer i våra arbets- och fritidsmiljöer.
Basfakta om Konsumentverket Från januari 2003 tillhör konsumentfrågor Jordbruksdepartementets ansvarsområden. Ann-Christin Nykvist är vår nuvarande konsumentminister och jordbruksminister, och chef för Jordbruksdepartementet. Tidigare var hon generaldirektör för Konkurrensverket. Vill man kan man skicka e-brev via formulär till redaktionen på Råd&Rön. Ett ytterligare alternativ är att skicka sina synpunkter till Konsumentverkets e-brevlåda för frågor som rör konsumentpolitik. Ett lands ljudpolitik kan dels beskriva hur det hanterar kontinuerliga eller alltför frekvent upprepade oönskade ljud, det vill säga buller, dels hur det förhåller sig till alla önskade ljud. Idag saknar Sverige en genomtänkt koordinerad strategi gällande landets ljudfrågor. Detta syns också i det att vi förhållit oss väsentligen passiva i EUs arbete i dessa frågor. Leif Pagrotsky, vår nya näringsminister, har satt upp målet att Sverige redan år 2006 skall vara världsledande på designområdet. Detta uttalade Pagrotsky vid en pressträff i designcentret Svensk Form på Skeppsholmen i Stockholm den 22/10 2002. Näringsministern menade att designkompetens är den nya Svenska råvaran: "Sverige har kompletterat sitt höga ingenjörskunnande med mer av kreativitet och sinnlighet, vilket formar en bild en attraktiv bild av ett modernt och innovativt Sverige." Ulf Dinkenspiel, Exportrådets VD, framhöll vid samma möte att upplevelseindustri är den allra snabbast växande, och markerade att mycket talar för att Sveriges upplevelseindustris produkter kan komma att bli mer värdeulla än verkstadsindustrins i exporthänseende. I sin regeringsförklaring berättade statsminister Göran Persson att år 2005 skall bli ett särskilt svenskt designår. Pagrotsky utvecklade dessa tankegångar och meddelade att parollen för detta år skall vara "Sverige ger omtanken form". Detta enligt Dagens Nyheters ledarsida den 23/10 2002.
I detta sammanhang kan det förklaras att utlandet redan ofta uppfattar människor i Sverige och Norden som medvetna både inom emissioner i allmänhet, men också specifikt inom det akustiska området. Här uttalar sig Dell®, en av världens största dator-tillverkare, om nordbors förhållande till oönskade ljud:
Sveriges största satsning mot buller "Handlingplan mot buller - Betänkande av Utredningen för en handlingsplan mot buller", SOU 1993:65, är den största satsningen sveriges politiker gjort för att sammanställa fakta om hur vi kan verka för bra ljudmiljöer. Själva utredningen är på 345 sidor, och bilage-delen ca det dubbla. Detta värdefulla skrivande kostar ca 300 kr per del och kan beställas från: Naturvårdsverket Naturvårdsverket har i Sverige en samordningsroll för omgivningsbuller. Det är idag svårt att på verkets webplats finna texter om dess samordnande ansvar för bullerfrågor. Ämnet finns i skrivande stund inte representerat under naturliga rubriker som "Teknik och Miljö" eller under "Föroreningar". Naturvårdsverket tycks huvudsakligen uppfatta oönskade ljud som ett ämne för lagstiftning: Under rubriken Lag & Rätt återfinner man det:
Boverket Boverket handhar planeringsaspekter då det gäller buller. Så här skriver Boverket bland annat om buller:
Här är också ett exempel från Boverket:
Socialstyrelsen Socialstyrelsen handhar hälsoaspekter i samband med buller. Här är något ur socialstyrelsens skrivande om buller: SOSFS 1996:7 (M) "Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus och höga ljudnivåer". Då Socialstyrelsen skriver om Miljömålsarbetet:
Arbetslivsinstitutet Arbetslivsinstitutet "är ett nationellt kunskapscentrum för arbetslivsfrågor som bedriver forskning och utveckling kring hela arbetslivet på uppdrag av Näringsdepartementet." Arbetslivsinstitutet har publicerat mycket tankar också kring buller, både kring dess hörselskadande och psykologiska skadeeffekter. Genom att välja sökordet "buller" här finner man denna svenska statliga instans mycket omfattande forskning och kunnande. De senaste årens publikationer kan oftast hämtas gratis som pdf-filer. Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket bildades 2001. Detta skedde genom att Yrkesinspektionens tio distrikt och Arbetarskyddsstyrelsen gick samman och bildade en enda myndighet. Verkets övergripande mål är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv, dvs från såväl fysisk, psykisk som social och arbetsorganisatorisk synpunkt. Verkets uppgift är att se till att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningar efterlevs samt till viss del tobakslagen och Miljöbalken vad avser vissa frågor om genteknik och bekämpningsmedel. Arbetsmiljöverket ska också ge råd och upplysningar samt sprida information. I arbetsmiljöverkets skrift "Systematiskt arbetsmiljöarbete mot stress" skriver man under rubriken "Alla förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön":
KommunikationsForskningsBeredningen KFB - KommunikationsForskningsBeredningen är en statlig myndighet som planerar, initierar, samordnar och stöder forskning, utveckling och demonstrationsverksamhet inom kommunikationsområdet. KFBs verksamhet omfattar transporter, trafik, post- och telekommunikation samt kommunikationernas betydelse för miljön, trafiksäkerheten och den regionala utvecklingen. KFB svarar också för information och dokumentation inom forskningsområdet. I tidningen KFB Kommuniké 4/99 är ett huvudtema buller. Här säger man bland annat att industrin ofta saknar incitament för bullerreduktion, och antyder bland annat möjligheten till en "buller-skatt" för bildäck. Under rubriken "Tyst produkt ger marknadsandelar" markerar man följande:
Temanumret KFB Kommuniké 4/99 om buller kan laddas ner som pdf-fil.
Teknisk Framsyn för Sverige "Teknisk Framsyn för Sverige är ett nationellt projekt om hur samspelet mellan tekniska, ekonomiska, institutionella och sociala processer bäst kan främjas på lång sikt." Verket för innovationssystem - VINNOVA "VINNOVAs uppgift är att: Svenskt Näringliv är en förening som representerar 48.000 svenska företag med omkring 1.5 miljoner medarbetare. I organisationen ingår ett femtiotal bransch och arbetsgivarorganisationer. Ett av Svenskt Näringlivs viktigaste mål är fri konkurrens på så många områden som möjligt. Svenskt Näringsliv sammanfattar i ett e-brev till denna sidas författare sin syn på fri konkurrens i relation till produkters bulleregenskaper: "Svenskt Näringsliv tror på fri konkurrens - också vad gäller produkters bulleregenskaper. Det står vilken tillverkare som helst fritt att tillämpa tex bullerdeklarationsstandarder, och använda dem i sin marknadsföring. Fri konkurrens - så som vi uppfattar begreppet i detta sammanhang - innebär att tillverkare/säljare själva (inom lagens ramar) kan välja produktegenskaper och priser, samt hur dessa marknadsförs." Inom EU behandlas omgivningsbuller som ett av de viktigaste miljöproblemen. Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/10/EG av den 6 februari 2003 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (buller) i arbetet (sjuttonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) Den 25 juni 2002 publicerades bullerdirektivet, Direktiv 2002/49/EG om bedömning och hantering av omgivningsbuller. Direktivet syftar till en samordning av bullerarbetet i EU genom gemensamma bullermått, gemensamma kartläggnings- och bedömningsmetoder, information till allmänheten och fastställda handlingsplaner. Direktivet ska också vara en grund för åtgärder för att minska buller från större källor, i synnerhet väg- och järnvägsfordon och infrastruktur, luftfartyg, utrustning som används utomhus och industriell utrustning samt mobila maskiner. Exempel på EUs strävanden att minska bullerföroreningar där det är som lättast, det vill säga vid dess ursprung är: Mer information om EUs arbete för minskad bullerförorening finns på Kommissionens webbsida om Noise Policy. Optimala akustiska betingelser är centralt vid kontorsarbete. Kontorsmiljöer är olika utformade. Många svenskar arbetar idag i mindre kontorsrum en och en, eller i rum med ett fåtal medarbetare. Sedan 1960-talet har vi i Sverige även en ökad andel öppna kontorslandskap. Akustiska faktorer av särskild betydelse då det gäller arbete i kontorsrum för en enda person är att vi inte vill bli störda av våra kontorsmaskiners ljud. Då det gäller arbete i rum med flera människor, eller i öppna kontorslandskap är tillkommande viktiga faktorer att inte bli störd av ljud från andras arbete och samtal, samtidigt som det även i dessa kontorsmiljöer skall vara lätt att föra samtal på nära håll utan att höja rösten. Tre centrala akustiska begrepp i alla sammanhang där många människor är samlade är: Den som vill lära sig mer om dessa centrala akustiska parametrar rekommenderas att läsa artikeln "Akustiken i kontorslandskap" i tidningen Bygg & Teknik nr 3/01 författad av Nils-Åke Nilsson, Acoustic Control AB. Fakta här ovanför härör därifrån. Ibland sägs det att en viss bullernivå är önskvärd i kontorslandskap. Man har menat att det är en nackdel att det är för tyst i kontorsmiljöer. Missuppfattningen att buller skulle kunna vara något önskvärt är en av delförklaringarna till att kontorsmaskiners bullernivåer länge förblivit oåtgärdade. Det är väsentligt att förstå att buller alltid definieras som oönskat ljud, men att vi i öppna kontorslandskap kan sträva efter en lätt förhöjd bakgrundsljudnivå, detta med avsikt att minska den ofta störande möjligheten att uppfatta samtal från medarbetare. I USA adererar man ibland i öppna kontorslandskap aktivt talmaskerande bakgrundsljud medelst högtalare. Det är viktigt att förstå att detta ljud, kallat "pink noise", inte har någon likhet med det oönskade "white noise" som kontorsmaskiner orsakar. Det öppna kontorslandskapet – ett växande arbetsmiljöproblem - artikel i Läkartidningen Persondatorer och annan informationsteknologi (IT) finns idag på de allra flesta svenska arbetsplatser, och i det stora flertalet svenska hem. Informationsteknologi utgör idag de produkter där oavsiktliga ljudemissioner ofta är som mest störande, och samtidigt kan denna typ av teknik idag faktiskt bullra mer än vår vanligaste köksteknik, med skillnaden att vid informationsteknologi tillbringar vi idag oftast betydligt mer tid än vid köksteknik. Dessa förhållanden gör att informationsteknologi intar en särställning då det gäller ämnet akustisk ergonomi. Ljudergonomi gällande IT har därför av författaren tillägnats helt separat skrivande: Medvetna företag har insett hur viktiga kaffepauser och matraster är både för vila och kreativitet, och prioriterar denna del av arbetsmiljön. Många fikarum, restauranger och personalmatsalar utgör dock tyvärr fortfarande en ljudmässigt förfärlig miljö, vilken inte gynnar avslappning, samtal och kreativititet. Akustiska parametrar som här ofta fortfarande tillåts vara oåtgärdade är: Bägge dessa parametrar gör att vi måste anstränga oss för att uppfatta vad andra säger, vilket minskar möjligheten till avslappnad kreativ kommunikation. Naturligt är att vi med ökande ålder får allt svårare att uppfatta tal då annan akustisk information interfererar. Det innebär att människor med den största livserfarenheten blir de mest negativt påverkade i suboptimala ljudmilöjer. I moderna fikarum används vanligen kaffeautomater, trots att de vanligen inte sprider samma inspirerande kaffedoft som kannbryggt, dock producerar de oftast ett hyggligt gott kaffe. Dessa kaffeautomater kan märkligt nog tillåtas att låta precis hur som helst: Det finns exempel på nu helt nyinköpta kaffeautomater som kontinuerligt låter som en lyftklar helikopter i fikarummet (de är av någon anledning utrustade med en kontinuerligt gående i akustiskt hänseende underdimensionerad fläkt). Dessa fullständigt ogenomtänkta nytillverkade produkter kan levereras från företag som säger sig ha en miljöpolicy. Inköpare av kaffeautomater är sannolikt inte särskilt medvetna om att dessa maskiner kan tänkas föra mer oväsen än nödvändigt beroende på konstruktion. Troligtvis provsmakar dessa inköpare en kaffekopp och tittar på priset inför nyinvesteringen, men tänker inte på att denna maskin medelst oljud kan komma att fullständigt fördärva möjlighet till både vila och kreativitet under kaffepauserna. Den drabbade personalen hojtar i bästa fall till, om de är medvetna om att man kanske inte skall behöva stå ut med en lyftklar helikopter i fikarummet, men frågan är om det går att häva ett köp av en redan använd kaffeautomat. Vill vi gynna vila och kreativitiet skall vi inte låta suboptimala ljudmiljöer medverka till att göra den vilsamma kaffe- och matrasten stressad och obekväm.
Bygg ett Ljudklass A hem för bästa ljudkomfort Svensk standard SS 02 52 67 underlättar för byggherrar att öka den akustiska kvaliteten i byggnader så inte endast minimikrav uppfylls. Standarden klassindelar krav som bör ställas på luftljudisolering, stegljudisolering, ljudnivån inomhus från installationer, ljudnivån inomhus från trafik, ljudnivån på uteplats samt efterklangstid i olika byggnader. De olika kraven indelas i följande fyra ljudklasser. Förklaringen till SS 02 52 67 är hämtad från Stockholms Stads skrivande om buller i bostäder. Lågfrekvent buller orsakar obehag i byggnader Lågfrekvent buller kan vara knappt hörbart, men ändå orsaka negativa effekter hos människa. Lågfrekvent buller kan genereras från tex fläkt-, kyl- och ventilationsanläggningar i byggnader. "Föreliggande epidemiologiska studier tyder på att lågfrekvent buller i boendemiljön är ett allvarligt störningsproblem för en exponerad befolkning samt att exponeringen mätt som dBA underskattar lågfrekventa bullers störningspotential. Studierna tyder vidare på att lågfrekvent buller ger upphov till en symptombild bestående av utbredd störning, störd koncentration och vila, trötthet, irritation, huvudvärksrelaterade symptom samt störd sömn. Ytterligare undersökningar behövs för att befästa dessa undersökningsresultat." Ovanstående citat kommer ur rapporten "Störningsundersökningar av lågfrekvent buller från fläktar och kylanläggningar vid en innergård i centrala Göteborg." publicerad av Avdelningen för miljömedicin, Göteborgs universitet. Rapporten utgör en bra sammanfattning av det aktuella kunskapsläget kring störningseffekter av lågfrekvent buller, och kan hämtas här. Kräv bullerdeklarerad värmepump och ventilation! Installationer av värmepumpar och ventilationsanläggningar riskerar alltid att addera extra ljud till bostaden. Buller är ett av de främsta klagomålen mot dessa dyra installationer. Trots dessa faktum finns det idag ingen standard etablerad för att kommunicera nivåer på oönskade ljud från ventilationsanläggningar och värmepumpar. Är det acceptabelt? Här redogör Konsumentverkets tidning Råd&Rön för en enkät till 250 hushåll och djupintervjuer i 25 hem där man installerat bergvärme: "Många klagar över oljud från pump och radiatorer..". Köket Våra kök är ofta hemmets centrala mötes och umgängesplats. Ofta finns där en hög ljudnivå från maskiner. Det är kylskåp, frysar, diskmaskiner och spisfläktar som orsakar detta. Då det gäller kylskåp och frysar är det deras kompressorer som står för det mesta av ljudet. 1996 kom Konsumentverket med "Föreskrifter om information om hushållsapparaters bullernivå, KOVFS 1996:l", vilka bygger på EU-direktivet 86/594/EEG av den 1 december 1986 om luftburet buller från hushållsapparater. Här ges riktlinjer gällande märkning av hushållsapparaters bullernivå vid försäljning. Dessa föreskrifter säger bland annat:
De säger också:
Då det gäller i butiker uppställda vitvaruprodukter är det idag ovanligt att man återfinner dem bullermärkta. På den etikett där man anger energiförbrukning, och vissa andra parametrar, finns orden buller och dBA angivna, men dessa ord åtföljs vanligen ej av några siffror. Däremot kan man alltid återfinna bullerdeklarationer i tillverkarnas kataloger. Läser man KOVFS 1995: 1, "Konsumentverkets föreskrifter om information om energiförbrukning hos elektriska kylskåp och frysar för hushållsbruk", står följande:
Det är i skrivande stund inte klart hur det kommer sig att KOVFS 1995: 1 och KOVFS 1996:l tycks besluta att tillverkare av vissa vitvaruprodukter är skyldiga att i butik bullermärka sina produkter, men idag vanligen underlåter det. Ett observandum är också att EU-direktivet 86/594/EEG inte inkluderar spisar - moderna spisar, särskilt lyx-spisar bullrar allt oftare pga inbyggda kylfläktar. Mer om detta nedan.
Kyl & Frys Electrolux säljer ljuddämparsatser som mycket påtagligt sänker bullret från deras kylskåp och frysar. Sannolikt passar dessa satser också kylskåps- och frysmärken som Elektro Helios och Husqvarna. Kanske har också dessa och andra vitvaruföretag egna sådana satser. En av beteckningarna för dessa ljuddämparsatser är Electrolux Servicesats 205 43 12-00/0. Den innehåller 13 olika delar med färdigskurna självhäftande ljuddämparmattor att montera kring och bakom kompressorn mot väggen, vid luftintaget och uppmed längs sidorna. Ljuddämparsatsen kostar omkring 500 - 800 kronor. Man kan också köpa samma typ av ljuddämparmattor hos bildelshandlare. Dels brukar man hos dessa handlare återfinna så kallade asfaltsmattor, men det som Elektrolux säljer, och som också brukar återfinnas hos bildelshandlare, ser ut som en sorts skummgummi. Det är uppbyggt av olikfärgade bitar. Materialet är lite tyngre än vanligt skumgummi, och som sagt är det självhäftande på en sida. De delar som är speciella i Electrolux ljuddämparsats är de två som sitter vid luftintaget; alltså i botten av kylskåpet eller frysen. Deras mått är 555x80x70mm. Den ena är självhäftande och skall fästas i "taket" i luftintaget långt bak. Den andra läggs mot golvet längre fram i luftintaget. På detta sätt bildar de ett ljudlås, där ändå luft kan passera förbi. Det övriga materialet i Electrolux-satsen är 10mm plattor att klistra på väggarna kring kompressorn, samt 35x30mm-material att klistra uppmed sidorna av kylen eller frysen. Spisar som bullrar! Nu marknadsförs induktionsspisar som om de inte hade några nackdelar. Visste du att en del av dessa tillför ditt kök en avsevärd mängd obekväma ljud? En induktionsspis behöver i vissa lägen kylas. För detta ändamål används en eller flera fläktar. Enligt en konsuments rapport kan hans dyra nyinköpta induktionsspis stå och bullra upp till 70 minuter efter (!) avslutat arbete. Alltså - just när man skall avnjuta sin måltid i lugn och ro får man stå ut med fläktbuller. Är det acceptabelt för så exklusiva produkter? Det kommer också från akustiker signaler om att även andra typer av moderna spisar än induktionsspisar bullrar på grund av inbyggda kylfläktar. Dels försöker man kyla ugnsluckan och dels är det modern spiselektronik som kräver kylning. Ett observandum här är att EU-direktivet 86/594/EEG om kravet på bullerdeklaration för hushållsapparater ej inkluderar spisar - efterssom de gamla spisarna inte bullrade! Är det acceptabelt att spisar fortsatt inte bullerdeklareras? Är det acceptabelt att du inte får vetskap om en lyxprodukts ljudegenskaper förrän du fått den till hemmet? Hur många tror du väljer att svälja en sådan förtret med tanken "det är väl jag som är känslig?" eller "jag vänjer mig nog?" De konsumenter som idag försöker häva sina köp av dyra produkter med buller som skäl får också ofta just höra att problemet ligger i deras eget huvud, och inte hos tillverkaren eller försäljaren. Köksluckor och köklådor Moderna köksluckor och kökslådor smäller mycket ljudligt vid stängning. För att ta bort detta oljud finns det dämpanordningar som enkelt snäpps fast i luckors och lådors stägningsmekanism. För köksluckor är de bästa de dämpare som kan sättas direkt på gångjärnet. Sedan oktober 2007 tillhandahåller också IKEA® denna typ av dämpare till sina köksluckor. För att dessa dämpare skall gå att sätta på plats krävs Ikeas gångjärn med ett fyrkantigt hål. Har man Ikeas gångjärn av en äldre modell är det lätt att bara byta ut den del av gångjärnet som sitter i själva luckan. Företaget Blum®, som är världsledande på gångjärn och andra mekaniska detaljer till köksinredning är leverantör av också Ikeas gångjärn, lådmekanismer och dämpare. Blums detaljer kan tex inhandlas på Theofils® beslag. Ett enklare men inte lika effektivt sätt att dämpa luckors och lådors ljud vid stängning är att använda små självhäftande möbeltassar, vilka sätts mellan ram och kökslucka eller kökslåda. Diskmaskiner AEG gör reklam för att de säljer marknadens tystaste diskmaskin (2000-10-11). Deras Favorit 80800 har en ljudnivå om 42/45 dBA (siffran 42 utgör ett äldre sätt att mäta hushållsprodukters bullernivå). I detta sammanhang kan det vara bra att jämföra andra företags diskmaskiner. Husqvarnas Cardinal 522 har till exempel en ljudnivå på 43 dBA. Skillnaden mellan dessa diskmaskiners bullernivå lär inte vara hörbar. Andra aspekter än bullernivå får här naturligvis vägas in vid köp. Dessutom tycks det som om dessa två maskiner tillverkas i samma fabrik och att det som skiljer framförallt är den yttre designen, samt eventuellt inredningen för disken. Även Electrolux ESF 687 har slående likheter med dessa maskiner. Det kan bara bra att veta att det också kan skilja hur ett buller låter, trots att ljudnivån mätt i dBA är nästan densamma. Frekvenserna på ett buller kan nämligen uppfattas olika störande, även om man i den A-vägda decibelskala som använts för bullerdeklaration tagit hänsyn till hur det mänskliga örat uppfattar ljud. I linje med detta kan det subjektivt konstateras att ljudet från en Siemens SL35292SK diskmaskin, i samma prisklass, uppfattas aningen behagligare än ljudet från en Husqvarna Cardinal 522, trots att Siemens-maskinen i sin bullerdeklaration får ett aningen sämre värde - 44/47 dBA. Husqvarna-maskinens ljud är huvudsakligen vispande spolande skvalpande, men samtigt har den ett diskret lågfrekvent molande bakgrundsljud. Siemens-maskinen har ett aningen mer tydlig medelfrekvent vispande spolande skvalpande ljud med avsaknad av den molande komponenten. (Observera att detta är subjektiv iaktagelser och att det handlar om mycket små nyanser, samt att Husqvarna-maskinen, likaså subjektivt, har andra fördelar jämfört med Siemens-maskinen.) Läs mer om att köpa diskmaskin här. Centraldamsugare Electrolux och Volta har tagit fram centraldammsugare, som är upp till 30 dBA tystare än sina konkurenters. Man har använt en extra ljuddämpare och en tystare motor för att uppnå det. Tidningen Råd & Rön har testat dem. Vardagsrummet Ingemansson Technology AB skriver i detta pdf.dokument om buller och parkettgolv: "Praktiskt taget alla nya bostadslägenheter förses med någon form av parkettgolv, ett parkettgolv som, om inte särskilda åtgärder vidtas, försämrar luftljudsisoleringen. Golvet och underlaget måste dimensioneras på ett riktigt sätt för att ljudisoleringen mellan lägenheterna skall uppfylla ställda ljudkrav." Videobandspelare Videobandspelare skulle kunna förses med bullerdeklaration. I ett tyst boende där man ser en lugn film kan bandspelarmekanismen utgöra något störande. Hemmabio Projektorer för filmvisning blir allt vanligare i våra vardagsrum. Dessa projektorer producerar så gott som alltid mer eller mindre buller. Detta buller stör filmupplevelsen. Projektorer skall därför självklart vara bullerdeklarerade enligt standarden ISO 9296, så att köpare skall kunna välja tystast möjliga produkt. Så är dock idag aldrig fallet. Idag anger projektortillverkare endast utrycket "dB" då de överhuvudtaget bemödar sig att deklarera något alls. Detta är ett vilseledande sätt att beskriva projektorers bullernivå, och ingen köpare kan idag vara säker på vad tillverkaren egentligen menar med sitt deklarerade bullervärde, och ingen köpare kan därmed använda dessa siffror för att jämföra projektorer från olika tillverkare beträffande deras bulleremissioner. Läs mer om detta på sidan ISO 9296. Tyst dimmer En dimmer används oftast för att kunna skapa stämningsfullt ljus. Motsägande kan det då vara med ett obekvämt surrande ljud i dimmerns närhet. Det finns dimmers som är totalt tysta. Både företagen ELJO och ELKO tillhandahåller sådana tysta dimmers. Ordet transistordimmer är det man skall leta efter på förpackningen för att få en tyst dimmer. Enligt sidans författare är en av ELJOs varianter av transistordimmer den bästa. Detta då den går att finjustera ända ner till 10 W, motsvarande ungefärligen ljuset från ett stearinljus eller en nattlampa för barn. Dess så kallade E-nummer är E 19 016 06 och reglerar mellan 10 och 315 watt. Dimmern kan användas både för vanligt glödljus och halogen. Priset för E 19 016 06 är drygt 450 kronor. Har man redan ELKOs produkter i sin bostad går det bra att köpa ELJOs dimmer och byta det som syns utåt till ELKO. Man kan inte köpa ELKOs dimmerskal löst utan får då köpa deras billigaste dimmer och ta delar från den. ELJO är ett företagsnamn under Schneider Electric med säte i Paris, och själva tekniken i ELJOs dimmer heter Schneider ATD315. ELJO E 19 016 06 kan tex inhandlas på Clas Ohlson. Här kan du ladda ner företaget Schneiders dimmerkatalog på svenska. Trädgården Nytillverkade gräsklippare, jordfräsar, snöslungor, flismaskiner och andra bullrande utomhusprodukter, motorfordon undantagna, skall genom EU-direktivet 2000/14/EG sedan 3 januari 2002 bullerdeklareras. Svensk Maskinprovning AB förklarar: "För all utrustning, omnämnt i direktivet, krävs en bestämning av ljudeffektnivån, en deklaration av tillverkaren på uppmätt och garanterad ljudeffektnivå samt en märkning på produkten av den garanterade ljudeffektnivån." Hemmets Lugna Vrå - Ytterligare Länkar Dämpa Bullret - Buller har blivit ett hot mot vår livsmiljö. Tillgång till tystnad står högt på de boendes önskelistor. Och bullret går att dämpa. Här följer några lågmälda råd. (Fastighetstidningen, nr 2, 2005.) Den buss- eller tågresa som tidigare ofta var ett tillfälle till lugn och ro, ett stycke sömn, möjligheten till en stunds ostörd reflektion eller möjligheten att fördjupa sig i en text, blir idag alltmer splittrad av olika ljudsignaler från mobiltelefoner, personsökare, bärbara datorer och högljutt tal i mobiltelefoner från medpassagerare. Ett av huvudproblemen i detta är att de signaler mobiltelefoner, personsökare och datorer använder just är avsedda att påkalla uppmärksamhet, men att detta inte sker selektivt, utan påkallar medpassagerarnas uppmärksamhet likväl. Numera börjar man införa mobiltelefonfria tågvagnar. Den som vill visa hänsyn till sin omgivning kan välja att ha en mobiltelefon eller personsökare med signal med vibration istället för ljud, kan stänga av ljudet på sin bärbara dator, kan välja att stänga av sin mobiltelefon på allmänna kommunikationsmedel eller välja att tala tystare i sin telefon. Lösa vibrator-signalerare finns att köpa till mobiltelefonen. Idag är många fortfarande aningen imponerade av mobiltelefoner. Vi har ännu inte kommit till det stadium där vi har börjat fundera över hur denna nya teknik skall hanteras för att i minsta mån störa runtomkringvarande människor. Vi har ännu inte skapat sociala regler kring mobiltelefonerande. I framtiden kanske det att en mobiltelefon ringer i ett olämpligt sammanhang kan bli lika genant som när man idag ofrivilligt släpper luft i ett socialt sammanhang. Det att i mobiltelefon tala högt och ljudligt om sitt privatliv inför okända kanske blir så oomtänksamt ansett som det borde vara. En standard för deklaration av bullernivån i bilars kupé skulle underlätta valet av bil även ur akustisk synvinkel. Ett observandum då det gäller ljudnivån i bilar är dock att absolut tystnad inte är det eftersträvandsvärda. Som förare behöver man få ljudmässig återkoppling på vilket varvtal motorn har. Ljudet i kupén kan också göra det tydligare att man faktiskt kör en bil, vilket vid trötthet sannolikt medverkar till säkrare körning. Bullerdeklaration av bilars kupé-miljö kanske mer kan tänkas fungera så att den sållar bort de bilar där man ägnat alltför lite tanke åt det akustiska; även om det idag börjar bli ovanligt. En provkörning av den utvalda bilen får sedan fälla avgörandet. Under rubriken "Deklarerat buller" i nummer 9 2002 av tidningen Motor ställs frågan om när man kan få siffror på decibel-nivån inne i bilen vid nybilsköp. Svaret från en M-tekniker blev:
Volvo S80 marknadsförs bland annat för sin låga bullernivå i kupé: "Annars är Volvo S80 en av de mest tystlåtna bilar du kan befinna dig i, tack vare ovanligt tysta motorer och en extremt välisolerad kupé." (Tidningen Motor nr 10 2001, s 16) Fiat Stilo får i tidningen Motor nr 10 2001 pluspoäng för att den är "extremt tyst" i kupén. Audi var ett av de bilmärken som tidigt uppmärksammade ljudnivån i bilens kupé. En Audi 80 eller 90 från början på 90-talet kan vara ett bra begagnat-val, även beträffande ljud i kupén. Observera att det från den tiden finns begagnade bilar med fullständigt orimlig ljudnivå i kupén. Då Audi 2.0 FSI Avant testas av SvD Näringsliv 030215 s 15 blir rubriken "Tyst Audi i stora parker", och den utvecklade meningen:
Bildäck Idag saknar köpare av bildäck information om deras bulleregenskaper. Detta är olyckligt då bullrande bildäck både påverkar miljön i bilens kupé och de miljöer där bilen färdas. Vinterdäck med dubbar utgör de generellt bullrigaste bildäcken, men det är självklart att man då det gäller inköp av alla typer av däck måste sätta deras säkerhets-egenskaper före deras bullernivå. Avsaknad av bullerdeklaration för bildäck stimulerar dock inte däcktillverkarna att i tillräckligt hög grad prioritera bullerfrågan. Sannolikt finns det redan idag en färdig internationell standard för bullerdeklaration av bildäck. Tillämpandet av denna standard kan av intresserade tillverkare lätt användas som ett konkurrensmedel. Yokohama AVS decibel marknadsförs med en helsidesanons i tidningen Motor som ett "komfortdäck med högsta prioritering på låg ljudnivå." (Motor Nr 3-2003 s 27). Många fastigheter i lugna områden och i övrigt lugna och tysta städer har fläktar och kylaggregat som hörs vida omkring. Med medvetenhet, och till vissa merkostnader, kan man finna lösningar som inte medför onödigt ljud. Det kan låta som en självklarhet, men kanske kan det glömmas bort - vill man slippa buller och ha en större möjlighet att uppfatta naturens ljud kan man flytta ut på landsbyggden, eller till en mindre stad. I och med industrialismen har den större delen av befolkningen flyttat till städer. Idag börjar framförallt de nya snabbtågen, IT och de låga telefonikostnaderna göra boendet på landet och i mindre städer till en möjlighet för flera. Ordet "soundscape", ljudlandskap, myntades av R. Murray Schafer i anslutning till det att han i slutet av 60-talet vid Simon Fraser universitetet i Vancouver, Canada, bildade "The World Soundscape Project". Målet med detta projekt var att vi bättre skulle förstå våra omgivningars ljud. Schafer, musiker, kompositör och tidigare professor i studier av kommunikation, föreslog att vi skulle försöka höra våra akustiska miljöer som en musikalisk komposition. Han betonade samtidigt att vi har ansvar för denna musiks komposition. Schafers tankar var det första fröet till det ämnesområde som nu är känt som akustisk ekologi. Hela den sida du just nu läser kan sägas beröra ämnet akustisk ekologi. Nedan följer dock några svenska länkar där man extra tydligt betonar just ljudets miljöaspekt: Is acoustic ecology about ecology? - en svensks tankar på engelska. Håll tyst! - Det krävs kunskap, vilja och pengar för att få en bättre ljudmiljö och det krävs en kraftig attitydförändring, säger Tor Kihlman. Den utrotningshotade tystnaden, ur tidningen Sveriges Natur. En samtid fylld av oljud, ur tidningen Sveriges Natur. Staffan Mossenmark: "Av stor vikt i Mossenmarks konstnärsskap och komponerande är intresset för våra vardagsljud och de vardagliga ting, som vi har omkring oss. Ur detta intresse har ett flertal kompositioner och projekt kommit till." Mossenmarkska Ljudfonden: Fondens syfte är att stödja och stimulera forskning och konstnärligt arbete, vars ambition är att nå en ökad vaksamhet och varsamhet kring vår gemensamma ljudmiljö. Fonden delar årligen ut stipendium. Ljudobservatorium Nord "är ett nybildat institut som arbetar för ljud och ljudmiljö på bred front." Akustikpark Gamle hamn Fårö, Gotland Interpellation 1996/97:139 av Erling Bager (fp) till miljöministern om riksdagsbeslutet rörande "handlingsplan mot buller" Motion till riksdagen 1997/98:Bo506 av Jan Bergqvist (s) Lågfrekvent buller i bostadsområden VINDKRAFTEN - En ren energikälla tar plats - Remissvar på utredningen SOU 1998:152. Nationella miljöövervakningen år 2000 - Uppskattning av antalet exponerade för buller överstigande 55 dBA. Motion till riksdagen angående buller av Barbro Feltzing (mp). Motion till riksdagen 2000/01:MJ797 av Harald Nordlund(fp) Bullerbekämpning Motion till riksdagen 2002/03:Bo222 av Erling Bager (fp)Bullernivåer SOU 1993:65 Handlingsplan mot Buller - kan beställas från Thomsonfakta Manifest för en Bättre Ljudmiljö: Kungliga Musikaliska akademiens manifest innehåller 33 punkter som uppmärksammar akuta ljud- och bullerfrågor och föreslår åtgärder. De avslutande texterna fördjupar några aspekter som rör människans förhållande till ljudvärlden. Musikakademin säljer också böcker kring ämnet ljudmiljö. Högskolan i Gävle har en 10-poängskurs i ämnet akustisk ekologi. "Akustisk ekologi är ett ungt ämne på framfart i Japan, Kanada, USA, Tyskland och Frankrike. Kursen på Högskolan i Gävle blir emellertid det första i sitt slag som ges i Skandinavien. Syftet är att granska och debattera och i viss mån även kartlägga vad som håller på att ske med ljudmiljön." Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om bedömning och hantering av omgivningsbuller Miljöblicken är en nyhetstjänst om miljö och hållbarhet. Svenska miljönätet erbjuder data och information om Sveriges miljö och miljöarbetet inom svenska myndigheter, företag och ideella organisationer. Acoustic Control AB är ett ledande kunskapsföretag inom området ljud- och vibrationsteknik med bullerbekämpning och akustiska mätningar på programmet. Acoustic Control AB har uttryckt ett särskilt intresse för att ytterligare fokusera på akustisk optimering av informationsteknologi. Lyssnande Lund - Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet Sound Processing AB är ett kunskapsföretag som kombinerar verksamheterna musikproduktion, utveckling och forskning inom akustikområdet, samt utbildning. Mätning och analys av ljud och vibrationer hör till företagets mest anlitade tjänster. Mer än 20 års erfarenhet. Avdelningen för Ljud & Vibrationer - Luleå Tekniska Universitet: "Avdelningen för Ljud & Vibrationer har under mer än tjugofem år arbetat med ljud och vibrationer i varierande applikationer. Verksamheten bedrivs dels i form av undervisning och forskning, dels i form av utvecklings- och konsultuppdrag. Avdelningen förenar teori och experiment, där tonvikten är lagd på experimentella metoder. En tonvikt ligger också på att beakta människans förutsättningar och begränsningar samt att arbeta i samarbete med företag och institutioner. Avdelningen förfogar över mätutrustning och laboratorier i världsklass, där särskilt kan nämnas ekofritt mätrum, motorlaboratorium för buller och avgasmätningar, efterklangsrum och byggnadsakustiskt laboratorium." WSP Akustik - "WSP Akustik ingår i WSP Group med ca 60 akustiker i koncernen. I Sverige är vi ca 30 st Det gör akustikenheten inom WSP till en av Europas största aktörer i branschen." Ingemansson Technology AB är ett stort kunskapsföretag inom akustik, buller och vibrationer. SP - Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut bedriver forskning inom akustik och vibration, och utför uppdrag till industri, myndigheter och forskningsorgan. De provar, projekterar, utreder, beräknar och hjälper till att lösa problem i samband med produktutveckling. SPs arbetsområden är byggakustik, installationsbuller, maskinbuller, omgivningsbuller, arbetsplatsbuller, vibrationer samt kalibreringar med avseende på ljud och vibration. AKUSTIKverkstan AB är ett konsultföretag inom rums- och byggnadsakustik, samt industribuller. Zound by Semcon saknar egen websida fn, men åtar sig bland annat produktljumätningar och produktutveckling inom ljudområdet. Konsumentverket innehar ett eget akustiklab där även externa köpare kan få ljudmätningar utförda. Institutionen för farkostteknik Marcus Wallenberg laboratoriet: "Vid Marcus Wallenberg Laboratoriet för ljud- och vibrationsforskning (MWL) bedrivs forskning för att utveckla tystare och mera vibrationsfria processer och maskiner samt kring andra tekniska tillämpningar av akustiken. Till förfogande finns ett nybyggt laboratorium (1997) med unika mätmöjligheter." Chalmers Teknisk akustik vid sektionen för väg- och vattenbyggnad: "Teknisk akustik innefattar metoder för att behandla buller i och från fordon av olika slag. Tillämpningarna är inriktade på bilindustrins produkter samt stads- och byggnadsplanering med hänsyn till buller. Ett annat forskningsområde är ljudisolering i byggnader. Dessa olika bullerfrågor har direkt koppling till EU:s krav och strävanden vad gäller produkters egenskaper och människors livsmiljö. Ytterligare ett forskningsområde är rumsakustik med syfte att utveckla tillförlitligare metoder för att utforma lokaler för undervisning, teater och musik. En viktig del av denna verksamhet är att på konstgjord väg kunna lyssna till lokaler innan de byggts." Anton Bergsten AB: "När det gäller kunnande, erfarenhet, produktsortiment och prisvärdhet i frågor om akustik och bullerbekämpning så har Du kommit till rätt plats på Internet! Vi utför även projektering, konsultering och ljudmätning. Sontech Ljudsanering samarbetar med tillverkande företag för att utveckla och producera akustiska lösningar som ger bra ljudkomfort. Man har ett brett sortiment av ljudisolerande material, och samarbetar med ledande tillverkare i Sverige och USA, samt akustikkonsulter i Sverige. Ecophon är en ledande tillverkare av akustiktak och väggabsorbenter: "Vår uppgift är att bidra till en bra arbetsmiljö för ögat, örat och själen." Akustikon AB är ett konsultföretag inom akustik, vibrationer och AV-teknik. Man har framför allt specialicerat sig på rumsakustik och elektroakustik, men erbjuder även rådgivning inom hela akustikområdet. Acoustic Design skriver på engelska: "This site addresses people interested in architecture, acoustics, music, musicologogy, sound art, sound design, sound technic, film, as well as all persons with interests in sound." Smoothear.com - "Om ljud och användbarhet i design och produktutveckling". Författare till sidan Ljudkomfort & Ljudergonomi är Tomas Risberg. Jag har sedan 1998 intresserat mig för och skrivit om vår ljudmiljö på webben. The Silent PC, som erhållit internationellt erkännande, är min mest kända publikation. Jag är självlärd i akustiska frågor, och kommer i min yrkesgärning inte så ofta i kontakt med dessa ämnen. Mitt webskrivande sker obundet och icke-kommersiellt.
|
|
silent.se Made in Sweden Senast uppdaterad 2023 05 02 |
