ISO 9296
Bullerdeklaration av Informationsteknologi


Alltfler köpare och inköpare efterfrågar tysta datorer, projektorer, skrivare och kopiatorer. Fler och fler av dessa börjar också få klart för sig att de har svårigheter att kunna identifiera vilka produkter som har en verkligt låg ljudnivå.

Här förklaras hur ett ökat användande av standarden ISO 9296 möjliggör jämförelser av IT-produkters ljudemissioner. Sidan är en del av Tyst Dator. Du som hellre läser på engelska väljer den mer utförliga och internationellt inriktade sajten The Silent PC.

Företagen Acoustic Control AB och Ingemansson Technology AB, samt Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, och Acoustical Society of America's standards office tackas varmt för hjälp med det akustiska sakinnehållet.

Uppdaterad 2018 12 08

osynlig

Noise Declaration of Information Technology Equipment
click here for the English version


 

Valfrihet

För att kunna välja måste det finnas alternativ att välja mellan. Vid införskaffande av tekniska produkter måste vi också ha möjligheten att kunna identifiera just de produkter som har de egenskaper vi eftersträvar. Bra ljudegenskaper börjar bli en sådan aspekt som vi också vill kunna träffa köpval efter. En produktgrupp där industrin de senaste åren satsat oerhört mycket på god ljudkomfort är bilar. Bilar utgör exempel på produkter vilka vi har möjlighet att "provlyssna" innan köp. HiFi-utrustning är en annan produktgrupp vars ljudegenskaper vi kan få bekanta oss med i butik.

Då det gäller informationsteknologi saknar vi vanligtvis möjligheten att innan köp höra hur de låter under drift: Vid köp över Internet eller via postorder är det naturligtvis helt omöjligt, och de flesta ställen där IT säljs har vanligtvis en så mycket högre ljudnivå än där dessa produkter sedan kommer att användas, varför deras ljud helt försvinner i säljmiljöns.

Är vi intressade av att köpa tystgående informationsteknologi kan vi nu antingen luta oss mot datortidningars, konsumenttidningars och datorhårdvarutestande websajters värdering, eller så måste vi förlita oss på att produkterna vi önskar jämföra är ljuddeklarerade på ett jämförbart sätt. Denna sida fokuserar på den sistnämnda möjligheten till ökad valfrihet i ljudens värld.


 
 

dB Räcker Inte

Det är väsentligt att förstå att siffror endast följda av uttrycket decibel (dB eller dBA) inte säger någonting om en produkts ljudegenskaper, om man inte samtidigt anger enligt vilken standard man deklarerar och vilken typ av ljudvärde man avser.

Om decibelvärden inte är uppmätta och deklarerade på ett standardiserat sätt kan man inte använda dem för att jämföra produkters ljudegenskaper sinsemellan. Det som idag i många fall kan se ut som information är tyvärr oftast inte det. Nu möter vi regelbundet exempel likt detta:

"Nästan tyst - 15 dB".

Vad många inte känner till är att i exemplet ovan är "15 dB" faktiskt lika subjektivt relativt som utrycket "nästan tyst". Dock kan vi ha lätt att uppfatta siffror som om de alltid beskrev en objektiv sanning, vilket det här alltså inte är frågan om.

Tyvärr är detta godtyckliga och vilseledande sätt att beskriva IT-produkters ljudemissioner närmast norm idag, både från tillverkare och återförsäljare. De flesta datortidningar citerar idag också helt okritiskt sådana vilseledande uppgifter, och ljudmäter ofta själv testade produkter på ett sätt som inte kan jämföras med hur andra mäter. Det här oseriösa sättet att beskriva oönskade ljudemissioner gör att vi oftast inte har friheten att välja IT-produkter också efter deras ljudegenskaper. Din medvetenhet kan ändra på det.


 
 

Internationell Handel

För produktgrupper där det inte finns något annat sätt att jämföra innan köp utgör standardiserad bullerdeklaration föruttsättningen för att kunna basera val också på nivå av oavsiktliga och oönskade ljudemissioner.

I dagens globala handel är det naturligtvis angeläget att vi så långt möjligt använder internationella standarder. Informationsteknologi tillverkas och används över hela världen. Det blir därför billigare, bekvämare och säkrare för både tillverkare och köpare samt myndigheter att vi så långt möjligt använder internationella standarder för IT.

Världens IT-industri har sedan flera år propagerat för konceptet 1-1SDoC, "One Standard - One Test, Supplier's Declaration of Conformity". Här menar man att IT-företag själva skall ansvara för att korrekt deklarera sina produkter enligt gällande internationella standarder, istället för att varje land använder sina egna standarder och kräver att en tredje part utför mätningar och deklarationer. Standarden ISO 9296 är väl förenlig med 1-1SDoC-tänkandet.


 
 

Fri Konkurrens

Svenskt Näringliv är en förening som representerar 48.000 svenska företag med omkring 1.5 miljoner medarbetare. I organisationen ingår ett femtiotal bransch och arbetsgivarorganisationer. Ett av Svenskt Näringlivs viktigaste mål är fri konkurrens på så många områden som möjligt.

Svenskt Näringsliv sammanfattar i ett e-brev till denna sidas författare sin syn på fri konkurrens i relation till produkters bulleregenskaper, här med organisationens tillåtelse återgivet:

"Svenskt Näringsliv tror på fri konkurrens - också vad gäller produkters bulleregenskaper. Det står vilken tillverkare som helst fritt att tillämpa tex bullerdeklarationsstandarder, och använda dem i sin marknadsföring. Fri konkurrens - så som vi uppfattar begreppet i detta sammanhang - innebär att tillverkare/säljare själva (inom lagens ramar) kan välja produktegenskaper och priser, samt hur dessa marknadsförs."


 
 

Svenska IT-företagen

IT-företagen är en svensk branschorganisation för företag som utvecklar, tillverkar och säljer IT-produkter och IT-tjänster. IT-Företagen har cirka 600 medlemsföretag. IT-företagen stödjer den standard som denna sida avhandlar:

I sin internationellt erkända IT ECO Declaration eller på svenska IT Miljödeklaration, vilken nu flitigt används vid IT-upphandlingar i de nordiska länderna, ingår naturligt nog bullerdeklaration enligt ISO 9296. Några av de vanligaste frågorna IT-företagen får kring sin miljödeklaration handlar just om buller.


 
 

Statskontoret

Statskontorets Technical Standard 26:6 (TN 26:6) "Acoustical Noise Emission of Information Technology Equipment" ställer bullerkrav då Statskontoret gör IT-upphandlingar för offentlig sektor. TN 26:6 inkluderar bullerdeklaration enligt ISO 9296.

TN 26:6 är alltsedan sin tillkomst 1984 ett internationellt mycket uppmärksammat dokument; dels genom den höga svenska kompetens som ligger bakom framtagandet, och dels genom att den, och på vilket sätt den ställer ljudkrav på IT-utrustning vi upphandling. Där många av världens nuvarande ergonomiska standarder utgår ifrån att det finns någon sorts genomsnittlig akustisk miljö, och anger värden som passar denna tänkta genomsnittsmiljö, är Statkontorets standard bättre anpassad till verkligheten: TN 26:6 delar upp ljudkraven i tre olika kategorier, där Kategori III-produkterna är de som är mest lämpade i miljöer där ljudergonomi har hög prioriet.

Statskontoret har nyligen (2004-07-01) uppdaterat sin viktiga Technical Standard 26:6. De främsta skillnaderna är att man, med hänvisning till den tekniska utvecklingen, kunnat ställa ännu högre ljudkrav samt att några ytterligare produkttyper inkluderats.


 
 

Standarden ISO 9296

ISO 9296 [1] är den internationellt vedertagna standarden för bullerdeklaration av informationsteknologi såsom datorer, projektorer, hårddiskar, kopieringsmaskiner och skrivare [2]. Standardens syfte är dels att tillverkare skall kunna presentera mätresultat möjliga för kunder att jämföra, dels att man skall kunna kontrollera att en produkts bullernivåer verkligen stämmer med uppgivna värden.


Presenterar bullerdata uppmätta enligt ISO 7779

Denna standard beskriver dels hur bullervärden för informationsteknologi uppmätta enligt ISO 7779 skall presenteras, och dels hur man skall kompensera för brister i mätsäkerhet och produktionsvariation. För att minska risken för alltför stor variation i produktion skall helst minst tre exemplar av produkten ljudmätas, men standarden beskriver också hur man matematiskt skall kompensera om färre än tre exemplar mäts: Efterssom osäkerheten i mätresultaten då ökar, kommer tillverkare naturligt att riskera att få ett något högre bullervärde vid färre uppmätta exemplar av den deklarerade produkten, än då man ljudmäter minst tre stycken.


Används av världens IT-industri, ergonomiska standarder och myndigheter

ISO 9296 används nu av bland annat Intel®, Dell®, Hewlett-Packard®, Fujitsu-Siemens Computers®, IBM®, Microsoft®, Sun Microsystems®, det svenska Statskontoret's Technical Standard 26:6, TCO Development i TCO'99-märkningen, miljömärkningen Svanen, den tyska miljömärkningen Blue Angel och EUs ekologiska märkning av persondatorer. Här är ett två exempel på tillverkare som tillhandahåller sina bullerdeklarationer också på webben:

Hewlett-Packard® - Product Environmental Profiles.

Dell® - Environmental Data Sheets.


Baserar sig på ECMA-109

ISO 9296 utkom redan 1988 och baserar sig på standarden ECMA-109 [6]. ECMA står för European Computer Manufacturers Association. Man skulle kunna tro att ECMA endast utgörs av europeiska IT-företag. Så är dock inte fallet, och numer använder man därför istället namnet ECMA International för att markera att man är en internationell organisation. Idag ingår i ECMA International bland andra Alcatel, Ericsson, Microsoft, Hewlett-Packard, Compaq (nu del av Hewlett-Packard), Panasonic, Sun, Apple, Fujitsu, NEC, Philips, Avaya, Netscape, Pioneer Electric, Toshiba, Canon, Hitachi, Network Appliance, Ricoh, Xerox, Siemens, Tenovis, OKI Europe Ltd, IBM, Dell, Intel, Openwave och Sony (alla dessa självklart ®).

Standarden ECMA-109 har uppdaterats sedan 1988, och så småningom kommer dessa uppdateringar att godkännas av International Organization for Standardization (ISO), och därmed utkommer en uppdaterad version av ISO 9296. ISO 9296 kan köpas för några hundralappar från SIS. De som vill få ett hum om hur ISO 9296 fungerar kan dock ladda ner ECMA-109 gratis.

osynlig



Dells ljudlaboratorium

Mätning av ljudeffektnivå vid Dells akustiska laboratorium. Observera alla mikrofoner runt datorn. Tack Dell® för tillåtelsen att publicera bilden. © Dell Computer Corporation.


 
 

Ljudeffektnivå & Ljudtrycksnivå

Ljudeffektnivå och ljudtrycksnivå är två i ISO 9296 centrala begrepp, vilka man bör ha kännedom om som medveten IT-köpare och som beslutsfattare vid inköp av tyst informationsteknologi:

  • Ljudeffektnivå, eller rättare sagt linjär ljudeffektnivå, förkortas som LW. Med linjär menas här utan filter. Mer om det nedan. Ljudeffektnivå kan förklaras som den förmåga ett objekt har att alstra ljud, det vill säga dess benägenhet att tillföra luften rörelseenergi. Man kan likna begreppet ljudeffektnivå vid ett värmeelements förmåga att värma, dvs den energi värmeelementet kan tillföra omgivningen per tidsenhet.

    En stor fördel med ljudeffektnivåvärden är att de är mindre beroende av avstånd och mindre beroende av rumsliga betingelser. Värdet på ljudeffektnivån är matematiskt beräknat utifrån ett stort antal mikrofonpositioner. Det sker antingen med en rörlig mikrofon, eller med mikrofoner utplacerade i ett bestämt antal positioner.

    Ljudeffektnivåvärden lägger fokus på ett objekts förmåga att alstra ljud. Ljudeffektnivåvärden möjliggör därmed bland annat jämförelser avseende produkters ljudemissioner. En annan stor fördel med ljudeffektnivåvärden för att beskriva produkters ljudegenskaper, är att man kan beräkna ljudtrycksnivåvärden utifrån dem.


  • Ljudtrycksnivå förkortas som Lp och kan förklaras med att det är det ljud från ett objekt som vi hör vid vårt öra. Därmed kan man förstå att ljudtrycksnivån åstadkommen av ett visst objekt varierar med det avstånd man har till det. Den väsentligaste nackdelen med ljudtrycknivåvärden är att de är helt beroende av vilket avstånd man har till källan som åstadkom det hörda ljudet. Ljudtrycknivåvärden är också mycket beroende av de rumsliga betingelserna.

    Ljudtrycksnivåvärden lägger fokus vid användarens eller köparens öra. Detta kan ju låta bra, men då ljudtrycksnivåvärden blir så godtyckliga, utgör de det sämre alternativet då vi vill kunna välja tysta produkter. Tyvärr erbjuds idag IT-köpare så gott som uteslutande ljudtrycksnivåvärden, ofta hänvisande till att köpare efterfrågar dessa värden och inte begriper skillnad mellan ljudtrycksnivå och ljudeffektnivå.


  •  
     

    Ljudeffektnivå Bäst för Produktdeklaration

    Alla världens standardiseringsorganisationer och alla världens bullerdeklarationsstandarer uppfattar ljudeffektnivåvärden som de mest väsentliga då det gäller produkters ljudemissioner. Detta av följande skäl:

  • De är mindre beroende av den miljö där de uppmätts, och mindre beroende av avstånd till ljudkälla. Man minskar alltså risken för felvärden betydligt om man väljer ljudeffektnivåvärden än ljudtrycksknivåvärden.
  • Man kan beräkna ljudtrycksnivåvärden för en viss maskin om man känner till dess ljudeffektnivåvärde, och avståndet till den som uppfattar dess ljud. Man kan också beräkna ljudtrycksnivån i ett rum där det förekommer flera ljudkällor vars ljudeffektnivåvärden man känner.
  • Sammanfattningsvis får man alltså mer noggranna värden om man efterfrågar ljudeffektnivåvärden istället för ljudtrycksnvivåvärden hos produkter, samtidigt som man bibehåller möjligheten att beräkna ljudtrycksnivåvärden utifrån dessa data.


     
     

    A-vägning

    Både ljudeffektnivåvärden och ljudtrycksnivåvärden kan viktas med hjälp av ljudfilter. Sådana filter har tagits fram för att efterhärma att vi människor upplever olika frekvenser av ljud som olika besvärande trots att ljudet kan ha samma intensitet. För informationsteknologi används vanligen ett så kallat A-filter. A-filtrets frekvensvägning innebär bland annat att låga frekvenser erhåller en lägre vikt än frekvenser i mellanregistret.

    Ett A-filtervägt ljudeffektnivåvärde förkortas som LWA.

    Ett A-filtervägt ljudetrycksnivåvärde förkortas som LpA.

    Ett med A-filter vägt decibelvärde, dB, förkortas som dBA eller dB(A). Om det sker överhuvudtaget, så möter vi idag oftast produkters ljudnivåvärden formulerade kort och gott som dBA eller dB(A). Vad dBA eller dB(A)-uttrycket helt missar är att berätta om man med värdet avser ljudtrycksnivå eller ljudeffektnivå. Ett exempel på en sådan mindre lyckad ljuddeklaration är den vi ibland finner i dBA på vitvaror. Här skall det vara frågan om ljudeffektnivå, men det framgår alltså inte av deklarationen.

    Vill man göra det tydligare att det man uppger handlar om A-filtervägda ljudeffektnivåvärden i decibel kan man förkorta det till:

    LWA XX dB.

    X står här för den uppmätta decibelsiffran. Vi skall i dessa fall inte skriva ett A efter dB.


  • Ljudkvalité endast rudimentärt täckt av A-vägning
  • Det är värt att observera att A-vägning endast justerar för en ytterst liten del av hur människor i allmänhet uppfattar ljuds störande aspekter. A-vägningen togs fram redan på 1930-talet, och det kan tyckas märkligt att vi fortfarande inte har utvecklat bullerdeklarationsstandarder som effektivare inkluderar ljudkvalitémått. Det finns självklart ingen absolut sanning på området, efterssom människor är individer och uppfattar ljud lite olika sinsemellan, men att ta fram standarder som täcker hur människor i gemen hör olika typer och ljud ser ingen akustiker som en omöjlighet. Dock tycks det hitintills ha saknats incitament för sådan förbättring.


     
     

    decibel och bel

    Människoörat har förmåga att uppfatta både ytterst svaga och ytterst starka ljud. För att inte få för stora siffror att arbeta med då man beskriver ljud har man valt att logaritmera ljudvärden. Decibel uttrycker just att sådan logaritmisk omräkning skett.

    IT-industrin har valt att beskriva ljudtrycksnivå i decibel och ljudeffektnivå i bel. Detta för att vi skall ha det lättare att hålla isär ljudtrycksnivåvärden från ljudeffektnivåvärden. En bel motsvarar tio decibel. Värden i bel skrivs med ett stort B, medan man använder litet b om man skriver ut hela ordet bel. Värden i decibel skrivs med litet d och stort B.

    Observera att man är tillåten att omräkna ljudeffektnivåvärden från decibel till bel och vice versa, men att det inte matematiskt går att räkna om ljudtrycksnivå till ljudeffektnivå. Man kan alltså inte ta ett ljudtrycksnivåvärde på 25 dB och skriva om det till en ljudeffektnivå om 2.5 B.


     
     

    Blanda ej Samman med ISO 7779

    ISO 9296 inkluderar användandet av ISO 7779, vilken är den standard med vilken tillverkaren ljudmäter sina produkter vid ett akustiskt laboratorium, och det räcker därför för tillverkaren att markera att han deklarerar enligt ISO 9296.

    Det är fortfarande vanligt att tillverkare blandar ihop ISO 7779 med ISO 9296, eller frestas att för säkerhets skull ange att ISO 7779 använts för bullermätning. Att bullerdeklarera enligt ISO 7779 är vilseledande, och att ange en bullermätningsstandard samtidigt som en bullerdeklaration är förvirrande för kunder. ISO 7779 är avsedd för akustiska ingenjörer, inte för köpare av informationsteknologi. ISO 9296 fastslår endast bullerdeklaration enligt sig självt.


     
     

    Bullerdeklaration av IT

    Idag kan vi svenskar tyvärr inte bullerdeklarera IT-produkter på vårt eget språk, då standarden ISO 9296 ännu ej är översatt till svenska. I det följande kommer därför den engelska versionen att behandlas.

    De enligt ISO 9296 viktigaste värdena att ange är alltså de som uttrycker ljudeffektnivå: En av dessa värdens främsta fördelar är, som sagts ovan, att de bäst möjliggör produktjämförelser. På engelska skrivs ljudeffektnivå som sound power level, och dess vetenskapliga uttryck i ISO 9296 är LWAd. Det lilla d:et står för "declared" och markerar att man matematiskt har tagit hänsyn till ojämnheter i produktion och mätosäkerhet.

    ISO 9296 deklarerar också ljudtrycksnivå. På engelska skrivs ljudtrycksnivå som sound pressure level, och dess vetenskapliga uttryck i ISO 9296 är LpAm. Då ljudtrycksnivåvärden är mindre lämpade för produktjämförelser, och därmed mer förvirrar än klargör, har en fördjupning av hur dessa värden tolkas och används här avsiktligt utelämnats. IT-köpare bör i första hand lära sig att hantera ljudeffektnivåvärden.

    Så här ser en bullerdeklaration enligt ISO 9296 ut:

    Product: (The name of the product)
    Declared noise emissions in accordance with ISO 9296:

    Operating

    Idling

    Sleep

    LWAd

    x.x B

    x.x B

    x.x B



    De lägsta värdena på x skall eftersträvas om man söker en tystgående maskin. B står alltså för bel, och skall reserveras för då man uttrycker ljudeffektnivå.

    En ändring om 0.2 B är klart hörbar. Vid en minskning om mellan 0.9 - 1.1 B enheter kommer en produkts "bullrighet" att uppfattas halverad.

    Buller för IT-produkter måste oftast deklareras för olika driftlägen, då ju bullernivån från en teknisk produkt oftast varierar beroende på vilken typ av arbete som utförs. Med arbetsläget Operating menas här att man återfinner information på bildskärmen, att alla fläktar arbetar i sitt läge för full drift och att också hårddiskens läshuvud arbetar. Driftläget Operating beskrivs ibland bättre som "Harddrive accessing". Buller från tangentbord samt CD och DVD-läsare/brännare ingår ej. Med läget Idling menas här ett arbetsläge exakt lika som i Operating, men att hårddiskens läshuvud inte arbetar. I driftläget Sleep är maskinen i ett beredskapsläge från vilket den snabbt kan aktiveras igen. Fördelen med IT-produkter med Sleep-funktion är att deras starttid från Sleep är betydligt kortare, än om man skulle starta om dem från början.

    Driftsläget Idling är det väsentligaste då det gäller att hålla en låg bullernivå. Idling-lägets buller utgörs av datorns monotona surrande, medan Operating eller Harddrive Accessing-lägets buller, dvs det buller som uppstår då hårddiskens läshuvud tillfälligt tas i bruk, mer kan sägas markera att något faktiskt händer vid datorarbetet. Detta "aktivitets-buller" uppfattas oftast inte lika störande, och därför tillåter man för det vanligtvis något högre värden.

    Standarden ISO 9296 anger i sina exempel på driftlägen bara värden för Operating och Idling, men den framhåller samtidigt att andra driftlägen kan läggas till, vilket denna sidas författare alltså gör med driftläget Sleep. Detta därför att om tillverkare uppmuntras att deklarera ljudnivå i Sleep-mode uppmuntras de inte bara till att till en mycket liten extra kostnad producera maskiner med god ljudkomfort, utan också samtidigt att ta fram maskiner som i arbetsläget Sleep drar mycket lite energi:

    De flesta, men inte alla, moderna datorer och andra IT-produkter kan numera gå ner i ett absolut tyst viloläge. Tekniken för Sleep-mode för persondatorer heter "S3" eller "suspend to RAM", och har tagits fram av IT-industrin under namnet "Instantly Available PC". Strävan med detta initiativ är inte bara att IT-produkter i Sleep-läget skall vara absolut tysta och starta snabbt, utan också att de skall konsumera 5 watt eller mindre i detta drifläge.

    I arbetsläget Sleep bör alltså maskinen vara helt tyst; där skall det alltså stå "inaudible". Observera att siffran 0.0 B inte betyder att ett objekt är absolut tyst. Läs mer om det under a) vid jämförande värden. Ingen känd ergonomisk standard efterfrågar ännu ljuddeklaration av och tystnad i driftläget Sleep. Detta trots att tekniken redan är framtagen och både skapar bättre ljudmiljöer, och sparar energi.


     
     

    Jämförande Värden

    Det kan i början vara svårt att förhålla sig till de värden som deklareras enligt ISO 9296. Här är därför en lista av några källors ljudeffektnivåvärden i bel.

    Observera att ISO 9296 kräver deklaration av LWAd: LW och LWA är inte accepterat. I tabellen används dock LW då de mest osäkra värdena i tabellen för närvarande endast finns tillgängliga så oprecist. Siffrorna för diskmaskiner, gräsklippare och motorsågar utgörs dock av de mer noggranna LWA och siffrorna då det gäller datorer utrycker LWAd: alla dessa produkters värden uppmätta enligt ISO- eller IEC-standarder och därför direkt jämförbara. (IEC = The International Electrotechnical Commission)


    Ljudeffektnivå i B i förhållande till 1 pW = 1 picowatt = 1 x 10-12 W.

    Ljudkälla

    LW
    bel [ B ]

    Ett tyst objekt [a]

    - ∞ B

    Ett objekt som alstrar hörbart ljud [a]

    ≥ 0.0 B

    PC i idling - tystare modell enligt en studie av Intel® [b]

    3.0 B

    Människa som viskar mycket tyst [c]

    3.4 B

    PC i Idling - designmål enligt en studie av Intel® [b]

    4.0 B

    Diskmaskin - tystgående [d]

    4.3 B

    PC i Idling - tillåten maxnivå i tyst kontorsmiljö enligt Statskontoret [e]

    4.5 B

    PC i Idling - tillåten maxnivå enligt TCO'99 och Svanen [f]

    4.8 B

    PC i Operating - tillåten maxnivå i tyst kontorsmiljö enligt Statskontoret [e]

    5.0 B

    PC i Idling - bullrigare modell enligt en studie av Intel® [b]

    5.0 B

    PC i Operating - tillåten maxnivå enligt TCO'99 och Svanen [f]

    5.5 B

    Människa som talar i konversationsnivå [c]

    6.9 B

    Dammsugare - tystgående [g]

    7.2 B

    Gräsklippare [h]

    9.5 B

    Motorsåg [i]

    11.0 B

    Rymdraket [j]

    20.0 B

    Vid en sänkning av källstyrkan med mellan 0.9 - 1.1 B-enheter uppfattas objekts "bullrighet" som halverad.

    Förklaring till tabellens värden:

    a) En källa som inte alstrar något ljud alls avger ljudeffekten 0 watt. Ljudeffektnivån matematiskt beräknad blir således 10*log(0/1pW) vilket blir minus oändligheten ( - ∞ B ), vilket alltså inte är det samma som 0 B. Efterssom människor i gemen kan ha svårighet att förhålla sig till begrepp som negativ oändlighet brukar totalt tysta maskiner istället för detta uttryck på engelska deklareras som "inaudible". På svenska kanske man får säga "inga ljudemissioner", "ljudlös" eller "helt tyst"?

    b) Källa Intel® Acoustic Overview [7]: Idling-lägets buller, vilket Intel här tar upp som det väsentligaste, är ofta det datoranvändare uppfattar som mest störande. Siffra deklarerad enligt ISO 9296.

    c) Källa Acoustic Control AB, där Vd Nils-Åke Nilsson också tackas för hjälpen med det matematiska ovan.

    d) Electrolux ESF6261 diskmaskin. Observera att diskmaskiner i Europeiska Unionen deklareras i dBA enligt IEC 60704-3 (IEC 60704-3 heter översatt till svenska SS-EN 60704-3). Värdet i dBA har här omräknats till bel. Orginalvärdet är självklart också ett A-vägt ljudeffektnivå-värde men det uttrycktes alltså som 43 dBA.

    e) Statskontoret's Technical Standard 26:6 [3] tillåtna maxvärden för persondatorer i tyst kontorsmiljö deklarerade enligt ISO 9296 (Category III equipment, Desktop computers (including mini-towers)).

    f) TCO'99 och Svanen används bland annat för kvalitetsmärkning av systemenheters ergonomi. TCO'99 och Svanen kräver bullerdeklaration enligt världsstandarden ISO 9296: Enligt dessa bägge standarder anges 5.5 B som övre gräns i Operating mode, dvs då hårddiskens läshuvud också arbetar. I Idling, då hårddiskens läshuvud inte arbetar, är enligt TCO'99 och Svanen övre max-gränsen 4.8 B. Värdena 5.5 och 4.8 är LWAd-värden [4,5].

    g) Electrolux® Ultra Silencer Z3340 dammsugare har marknadsförts som Sveriges tystaste dammsugare. Deklarerad A-vägd ljudeffektnivå 72 dBA enligt IEC EN 60704-3. I tabellen har decibel räknats om till bel. Här kan man läsa mer om Electrolux Ultra Silencer.

    h) LWA-värden för gräsklippare ligger enligt Husqvarna mellan 94 - 97 dB. Ovan översatt till B.

    i) LWA-värden för motorsågar ligger enligt Husqvarna mellan 108 - 112 dB. Ovan översatt till B.

    j) Källa Industrial Acoustics Company. IACs siffra har här konverterats till bel (B) från decibel (dB) för att underlätta jämförelse - orginalet är självklart också ljudeffektnivå-värden, efterssom man kan konvertera mellan decibel och bel, men inte mellan ljudeffektnivåer och ljudtrycksnvivåer. Här är IACs kompletta lista med LW - värden i dB.


     
     

    osynlig


    Att Stå för Sina Ljud

    Det finns flera anledningar till att IT-företag helt avstår bullerdeklaration, blandar ihop ISO 7779 med ISO 9296, eller undviker att använda ISO 9296. Här är några av dessa anledningar:

  • Företags och akustikers okunskap
  • Man känner inte till ISO 9296. Detta tycks ha gällt för en del svenska IT-företag, men kanske är förklaringen till detta att de akustiker dessa företag anlitat inte levererat data enligt den internationellt vedertagna standarden för bullerdeklaration av IT? De har kanske nöjt sig med att leverera rådata enligt ISO 7779?

    En del akustiker tycker inte att de skall ägna sig åt bullerdeklarationer, utan menar att det är företagens uppgift. En naturlig invändning mot ett sådant deras tänkande, är att man inte kan begära att företag skall känna till vilken standard de skall använda för att statistiskt korrigera de rådata som ISO 7779 tar fram. Något som också talar för att det just är akustikern som skall utföra den statistiska korrigeringen av sina rådata, är att han inte garanterar något annat än att han, baserat på sina rådata, utfört en statistisk korrektion. Det förefaller rimligt och naturligt att akustiker levererar en fullständig tjänst i form av en bullerdeklaration för den produkt de mätt.

    Världens stora IT-tillverkare är alla väl förtrogna med ISO 9296. De tog själva fram fram standarden under åttiotalet.


  • En dålig vana
  • I Sverige började några företag för många år sedan "bullerdeklarera" enligt ISO 7779, och då är det lätt att fler kommit att följa efter, efterssom det är så få som överhuvudtaget bullerdeklarerar. Man vill erbjuda möjligheten för kunder att jämföra med tidigare produkter, då man själv tagit fram en tystare produkt.

    En del av de företag som presenterar ljuddata enligt ISO 7779 hänvisar till att kvalitetsmärkningen TCO'99 använder standarden ISO 7779. Detta är visserligen sant, men man har glömt att även TCO'99 kräver bullerdeklaration enligt ISO 9296.


  • Ej översatt till Svenska
  • Deklarations-standarden ISO 9296 är som sagt ännu ej översatt till svenska. Det gör att vi inte kan deklarera IT-produkters ljudemissioner enligt internationell standard på svenska. SIS, Swedish Standards Institute, är det företag som håller i svensk standardisering. SIS hänvisar till att de inte har tillräcklig ekonomi för översättning av alla standarder, och menar att det måste finnas ett "politiskt tryck" och därmed följande pengar från staten för att finansiera översättning (personlig kommunikation 030131).


  • Kostnaden
  • Beroende på hur noggrann en fabrikant vill vara kostar det idag mellan ca 3.000 - 10.000 kr per produkt att mäta och deklarera enligt ISO 9296 i ett externt akustiskt laboratorium. Om någon vill göra en mindre noggrann mätning av sin produkt kostar det inte mer att bullerdeklarera den enligt ISO 9296 än enligt ISO 7779, vilket som sagt egentligen är omöjligt efterssom ISO 7779 inte är en bullerdeklarations-standard utan en bullermätnings-standard: ISO 9296 kräver antingen att minst tre exemplar av produkten ljudmäts, eller så måste man lägga till några extra tiondels bel för den osäkerhet som det innebär att man bara mätt ett exemplar av produkten (se ISO 9296 paragraf 4.4.2).

    Skäl att här undvika ISO 9296 är alltså antingen kostnaden för tre, istället för en mätning, eller att man riskerar att få ett aningen högre värde på sina ljudemissioner än om man kostat på den mer noggranna mätningen.

    Sannolikt kommer dagens relativt höga kostnader för bullermätning och bullerdeklaration att sjunka ordentligt vid ökad efterfrågan. Nu är efterfrågan i det närmaste obefintlig. Värt att notera är att flera stora IT-företag har egna akustiklab, vilket redan idag minskar deras kostnader för dessa mätningar.


  • Brist på akustiska laboratorier och expertis
  • Endast de allra mognaste bland världens industrialiserade nationer har idag tillräcklig mängd akustisk expertis och akustiska laboratorier för att det skall kunna finnas en fungerande konkurrens inom nationen. I vissa länder i Asien, där ju IT huvudsakligen fabriceras, saknar man möjlighet att både utveckla och mäta tystgående produkter.


  • Obekvämt att konkurrensutsättas
  • Det tycks inte omöjligt att en del företag helt enkelt inte vill konkurrensutsättas på bullerområdet. Då så är fallet får man förmoda att företaget i fråga antingen inte tycker sig ha anledning att vara stolt över sina produkters nivå på bulleremissioner, eller överhuvudtaget inte funderar över hur mycket företagets produkter bullrar. Därmed ser man sig naturligtvis inte ha någon anledning att göra det tydligt hur mycket ens produkter faktiskt låter; något som ISO 9296 skulle göra uppenbart.

    Många stora IT-företag skulle alldeles säkert gärna se att det fanns en god ekonomi i tysta ljuddeklarerade produkter, men har problem med att aktivt driva frågan, då medvetenheten om värdet av att slippa buller globalt sett ännu är så låg. I fattigare förhållanden kan många till och med uppleva det som en rikedom att "höra att man är rik", att höra att man haft råd med en maskin.


  • Kunders okunskap
  • De flesta av dagens köpare är ovana att kunna ta ställning till bullerdeklarationer. För att etablera buller som en aspekt vid köpbeslut krävs alltså kunskapsöverföring. Ytterligare ett kunskapshinder att övervinna kan vara att vid användandet av ISO 9296 måste ljudeffektnivå-värden anges och det skall ske i bel (B) om man avser att underlätta jämförelse mellan IT-produkter.

    Företag kan naturligt nog känna tvekan till att ange ljudeffektnivå-värden därför att kunder idag ofta är okunniga om vad det är, och inte har något att jämföra med: Det är idag mycket ovanligt att man finner listor på nätet, i böcker och tidningar på vanliga bullerkällors ljudeffektnivåer, och ännu mer ovanlig att dessa anges i B. Däremot kan man på många ställen, inklusive på "nätet", lätt finna ljudtrycksnivå-värden för en mängd bullerkällor: då naturligtvis angivna i dB eller dBA.

    Särskilt tveksamma kan sannolikt företag vara till att använda begreppet bel, istället för decibel som människor i allmänhet lättare associerar som ett akustiskt uttryck.

    Vetenskapliga organisationer inom akustik, samt akustiska laboratorier, skulle kunna hjälpa till att öka kunskapen om skillnad mellan ljudeffektnivå och ljudtrycksnivå, och bel och decibel. Idag finns det, för att nämna ett exempel, bara ett akustikföretag i hela världen som på World Wide Web publicerat en lista över ljudeffektnivåvärden för vanliga och ovanliga produkter och andra ljudkällor. Det sker där i decibel, och mätningarna har ej utförts enligt någon känd internationell standard. Däremot finns det som sagt mängder av listor på nätet över ljudtrycksnivåvärden för allehanda ljudkällor.

    Den tabell som presenterats ovan utgör idag en sannolikt världsunik lista över ljudeffektnivåvärden i B.


  • ISO 7779
  • Om man "bullerdeklarerar" enligt ISO 7779 och väljer att bara visa sina ljudtrycksnivå-värden kan man få sina siffror att se skenbart bättre ut än om man använder ISO 9296. Om de IT-företagen som nu "bullerdeklarerar" ljudtrycksnivåvärden enligt ISO 7779 i dBA skulle få för sig att bullerdeklarera även ljudeffektnivåvärden i dBA då blir det förståeligt att de gärna avstår: Ljudeffektnivåvärden kan bli upp till 12 decibel (= 1.2 B) högre än deras motsvarande ljudtrycksnivåvärden. Detta minskar naturligtvis företags motivation att använda ljudtrycksnivåvärden i decibel så länge deras kunder är okunniga.

    Nu är det så att skulle företag välja att bullerdeklarera såsom ISO 9296 verkligen föreskriver, dvs i bel, så behöver kunder lära sig nya referensramar, och då kommer inte siffrorna att se avskräckande ut. Dessutom har ju företag alla chanser i världen att göra reklam för hur noggranna de är med att bullerdeklarera enligt vedertagen internationell standard, och kan också själva lära sina kunder hur de skall hantera dessa värdefulla siffror.


  • Rädsla för fusk
  • Standardiserade för kunden lätt tillgängliga bullerdeklarationer saknas idag för flertalet tekniska produkter. I de få fall en IT-produkts bullernivå deklareras sker det idag vanligen på ett icke jämförbart sätt. Avsikten med detta är emellanåt mer eller mindre medvetet att få produkten att framstå som tystare än den faktisk är, eller att avstå den högre kostnaden för en standardiserad bullerdeklaration.

    Några kanske tror att en del företag skulle vara frestade att vilseleda även med standardiserade bullerdeklarationer. Så är dock nog inte fallet. ISO 9296 inkluderar möjligheten att bekräfta deklarerade bullervärden, och den möjligheten skulle lätt kunna aktiveras då man ställer två bullerdeklarerade produkter bredvid varanda och deras deklarerade värden inte tycks stämma. Naturligtvis är det få företag som skulle vilja skylta med att de fuskat med bullerdeklaration. Konsumentverket skulle kanske i Sverige kunna vara en instans som då och då gjorde stickprov, alternativt skulle industrin själv kunna skapa ett kontrollorgan: Det är ju också den som har mycket att förlora på oärlig redovisning av ljuddata.



     

    Svensk Kvalitet

    Flera svenska företag har åtminståne sedan mitten/slutet av 1990-talet haft en vällovlig tradition att bullerdeklarera sina tystgående IT-produkter enligt ISO-standard. Sannolikt finns det inget annat land i världen vars företag så ofta brukat bullerdeklarationer enligt ISO-standard till slutkund, och sannolikt finns det ingen land i världen som är så kompetent på IT och samtidigt så medvetna om nackdelarna med för mycket av tekniska produkters oavsiktliga ljudemissioner.

    Lika bra som vi svenskar varit på att tillverka tysta datorer och att bullerdeklarera dem enligt ISO-standard, lika dåliga har vi tyvärr varit på att bruka den rätta standarden. Vad orsaken till detta varit har försökts klargöras ovan. Vad nu än orsaken är uppfattas det angeläget att svenska datorbyggare börjar spela på samma spelplan som de större IT-företagen, de som nu börjat bullerdeklarera enligt ISO 9296 till slutkund, de som spelar internationellt.

    Nu kan det vara dags att höja ribban, och inte bara visa att Sverige är bäst på tyst IT, utan också att vi bullerdeklarerar och begriper bullerdeklarationer bäst!


    Här uttalar sig Dell®, en av världens största persondator-tillverkare, om nordbors förhållande till buller:

    "The Nordic countries are very sensitive to noise in the environment. As we've improved the product in those countries, we've decided to roll that technology worldwide. Yes, there is a slight cost premium for it, but we think it's very worthwhile, and it's something that our customers throughout the world can benefit from and appreciate."


     
     

    Akustiska Laboratorier

    Följande svenska akustiska laboratorier kan utföra ljudmätning enligt ISO 7779 och de beräkningar som krävs för deklaration enligt ISO 9296. Kan IT-tillverkare samla ihop flera mätningar till samma tidpunkt, eller flera IT-företag samordna sina mätningar, så påverkar det prisbilden gynsamt.

  • Acoustic Control AB - har uttryckt ett särskilt intresse för att i samarbete med tillverkare optimera datorers ljudergonomi.
    Kontaktperson Nils-Åke Nilsson tel 08-732 48 00.
  • Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP. Stor kunskap inom ljud och dess standardiserade mätningar och deklarationer.
    Kontaktperson Hans Jonasson. Tel 033-16 54 20.
  • Ingemansson Technology AB. Sveriges största akustikföretag.
    Kontaktperson Monica Hellström. Tel 08-709 20 00.
  • Zound by Semcon. Kontaktperson Henrik Isaksson. Tel 08-562 906 00.

  •  
     

    Relaterade Länkar

  • Tyst Dator är sidan för dig som ytterligare vill fördjupa dina kunskaper i ämnet.
  • The Silent PC är en internationellt inriktad sajt om tyst informationsteknologi. En del ytterligare om detta med bullerdeklaration av IT kan där läsas på sidan ISO 9296.
  • Ljudkomfort & Ljudergonomi rekommenderas den som vill lära sig mer om våra ljudmiljöer.
  • What is an Acoustical Noise Declaration? - IBM® förklarar fördelarana med standardiserade bullerdeklarationer.

  • ErgonomiSällskapet Sverige - Ergonomics Society of Sweden - är en del av det Nordiska Ergonomisällskapet. Medlemskap kostar 300 kr/år.
  • Svenska Akustiska Sällskapet - SAS - The Swedish Acoustical Society - saknar för närvarande Webadress. Den kommer dock att bli www.akustiska-sallskapet.org
    Vanlig post skrives hit: Svenska Akustiska Sällskapet, Box 47321, 100 74 Stockholm. Medlemskap kostar 300 kr/år. Denna e-postadress kan användas för medlemskapsfrågor.

  •  
     

    Sidans Författare & Kontakt

    Författare till sidan ISO 9296 är Tomas Risberg. Jag är legitimerad läkare, specialist i neurologi och psykiatri. Jag har sedan 1998 intresserat mig för vår ljudmiljö genom webskrivande.

    The Silent PC, som erhållit internationellt erkännande, är min mest kända publikation. Jag är självlärd i akustiska frågor, och kommer i min läkargärning inte så ofta i kontakt med dessa ämnen. Mitt webskrivande sker obundet och icke-kommersiellt.

    Vill du diskutera något, eller komma med synpunkter, kan du maila mig:

    Tomas.Risberg@silent.se


     
     

    Referenser

    1. International Standard ISO 9296:1988 (E) "Acoustics -- Declared noise emission values of computer and business equipment"

    2. Personlig kommunikation med Acoustical Society of America's (ASA) Standards Office.

    3. Statskontoret's Technical Standard 26:6, "Acoustical Noise Emission of Information Technology Equipment".

    4. TCO'99 Mandatory and recommended requirements for System Units..

    5. Svanen - Nordisk Miljömärkning av Persondatorer version 3.0

    6. Standard ECMA-109 4th edition December 1996 - Declared Noise Emission Values of Information Technology and Telecommunications Equipment.

    7. Acoustic Overview, Version 1.0, Intel Corporation®, p 7, Design Goal.

    För ytterligare referenser till det som sägs på denna sida var god se Websajten The Silent PC, där temat här är fördjupat.


     
     


     

    Copyright © 2003-2017 Tomas.Risberg@silent.se All rights reserved
    silent.se
    Made in Sweden