Diskmaskiner klassificeras enligt Energi-effektivitet, Disk-effektivitet och Tork-effektivitet. De bästa värdet en maskin kan få i dessa klasser är A ialla tre. AAA är naturligtvis det eftersträvandsvärda, men plånboken måste självklart också få styra vid köp.

Diskmaskiner deklareras också för sin energiåtgång, där lägsta möjliga värde är det i ekologiskt hänseende bästa.

Vidare bullerdeklareras diskmaskiner. Märkligt nog skrivs denna information vanligen inte ut på maskinerna då de står uppställda i affär. Men man återfinner bullervärdet i tillverkarnas kataloger. Värden under 50 dBA är att föredra om man har normalgod hörsel. Ju lägre värde desto lägre bullernivå.

En AAA-märkt maskin kunde man hösten 2001 köpa för ca 6.500 kronor. Enklare modeller, tex märkta BBC, kunde kosta kring 4.000 kronor. Tänker man sig att en diskmaskin håller i minst tio år kan man beräkna en ungefärlig extra-kostnad per år för en AAA-märkt maskin om ca 250 kronor. Räknat per dag under de tio åren blir extrakostnaden för en AAA-märkt maskin jämfört en enklare ca 70 öre. Spritt över tid blir alltså kostnaden för en topp-kvalité-maskin inte så mycket större än för en enklare variant. Tänker man sig att man köper diskmaskinen för att underlätta sitt dagliga liv, kan det vara värt att fundera om man vill inte vill kosta på lite extra för att få ett helt optimalt resultat då det gäller diskning och torkning, samt ofta också spara energi.

Undertecknad bestämde sig, efter att ha läst igenom olika prospekt och talat med olika säljare, för en AAA-märkt Siemens SL35292SK diskmaskin. Då torkningen i denna maskin krävde vissa förutsättningar uppfyllda, byttes den under öppet köp i tanken om att med en maskin med annan torkteknik kunna undgå dessa förutsättningar. Något som dock inte visades sig vara fallet. Läs mer om detta under rubriken Torkningen. Den andra maskinen blev en Husqvarna Cardinal 522, också den AAA-märkt. Priset för var och en av de bägge maskinerna var 6.495 kronor.

Följande redogörelse baserar sig fortsättningsvis på subjektiva erfarenheter av dessa bägge maskiner. Undertecknad vill i det sammanhanget först beklaga det merarbete bytet medförde för säljaren El-Giganten®, och uttrycka tacksamhet över just möjligheten till öppet köp, samt tacka för god och personlig service.

Aspekter som hållbarhet i längden och hur servicen fungerar på de bägge jämförda maskinerna går här ej att uttala sig om. Vidare är det ett observandum att bägge maskinerna inte samtidigt funnits för jämförelse i bostaden, utan avlöst varandra, varför minnet av den först prövade maskinen ligger till grund för jämförelsen, med de fel det kan medföra.

Husqvarna-maskinen kom som det uppfattades något säkrare förpackad. Där hade man inte bara använt frigolit, utan också stagat upp ytterligare med trä. Detta gav ett intryck av en något högre kvalitet i emballeringen.

Bägge maskinerna har ett fördelaktigt yttre, är snygga att titta på, utan att för den skull dominera köket. Bägge är helvita. Husqvarna-maskinen har ett något mer runt och bulligt utseende, något mjukare former och runda knappar. Panelen med knappar och lampor är lätt lutande, vilket i maskinens broschyrer avser att göra den ergonomisk och lättavläst. Siemens-maskinen ger ett mer diskret och återhållet intryck. Knapparna är rektangulära. Panelen är ställd i plan med den övriga delen av fronten. Siemens-maskinens panel har uppfattats lika lättanvänd som Husqvarna-maskinens. Text och symboler är på bägge maskiner enkla, tydliga och lättbegripliga. Husqvarnas text och symboler är mörkt blå, medan Siemens har mellangrå kulör på sina.

Husqvarnas knappar, särskilt startknappen, sticker ut något mer från luckan än Siemens. Det gör att man åtminstone i början märker att man ibland då man är vid diskbänken ofrivilligt kommit åt startknappen. Dock krävs att man också trycker in en programknapp för att maskinen skall starta, varför det inte ställer till något annat bekymmer än att man stänger av maskinen igen.

Siemens SL35292SK är en större maskin än Husqvarna Cardinal 522. Man har gjort Siemens-maskinen fyra-fem cm högre än vad som är vanligt för diskmaskiner idag. Dess höjd är således 86 cm, medan Husqvarnas är 82 centimeter (Bägge maskiner kan sedan justeras i höjdled så att de passar in i inredningen). Båda maskinerna klarar dock att ta upp till 12 standardkuvert, Siemensmaskinen tar inte flera kuvert för att den är större. Siemens maskin tar tallrikar upp till 35 cm i diameter, medan Husqvarnas maximala tallrikstorlek är 30 cm. En tanke i detta sammanhang är nog att det är sällsynt med tallrikar större än 30 cm i diameter, men det får man ju kontrollera där hemma innan sitt val.

Siemens-maskinen är således rymligare. Man skall också kunna diska bakplåtar i den. Det är naturligtvis en fördel ju större diskmaskin man får in på en och samma yta. En liten, liten nackdel med den ökade storleken är dock att denna gör att botten på diskmaskinen kommer närmare golvet, vilket kan göra den redan inte helt optimala ergonomin vid diskmaskiners in och utplockning ytterligare aningen mindre optimal. Detta är ju inget problem om man är ung och stark, men är man äldre och har svårt att kröka ryggen kan det vara något att tänka på.

Både Husqvarna Cardinal 522 och Siemens SL35292SK har således i tester fått toppresulat då det gäller energi, disk och torkeffektivitet. Bägge maskiner drar 1.05 KWh energi och förbrukar 14 L vatten per standardiserad disk.

Husqvarnas maskin har åtta stycken olika programval, medan Siemens har fem. Husqvarnas maskin har fyra olika temperaturer att välja på, medan Siemens har fem. I detta sammanhang kan det vara bra att tänka på att erfarna diskmaskinsägare oftast säger att man sällan växlar mellan olika program och temperaturer.

Likssom de flesta moderna diskmaskiner har de inbyggt värmeelement.

Bägge maskiner har program som automatiskt väljer hur disken skall diskas beroende på hur smutsad den uppfattas vara. Bägge har därmed sensorer med ändamål att känna av hur smutsad disken är.

Bägge maskiner har övervämningsskydd. Här har dock Siemens-maskinen uppfattats ha fört säkerheten ytterligare ett steg jämfört Husqvarna. Siemens maskin har en sensor ända framme vid tilloppsslangens infästning i vattenledningen. Man kallar denna teknik för Aqua-stop. Det tycks alltså som att Siemens maskin skulle kunna stänga av vattentillförseln redan vid brott på sin tillförselslang, medan Husqvarnas stänger av först vid läckage inne i maskinen. Möjligen är Siemens lösning väl tilltaget effektiv, och det torde vara mycket sällsynt med brott på vatten-tillförselslangen. Dock uppfattas detta som ett mer avancerat säkerhetstänkande, och Siemens vatten-tillförselslang ger överhuvudtaget ett högre kvalitetsintryck än Husqvarnas.

Både Husqvarnas och Siemens maskiner har möjlighet till senarelagd start. Siemens upp till 24 timmar, Husqvarna upp till 19 timmar.

Husqvarna Cardinal 522 har tre roterande vattenspolarmar, medan Siemens SL35292SK har två. Detta torde sakna betydelse i sammanhanget, då bägge maskinerna får toppresultat i diskeffektivitet, och avspeglar snarare två olika tekniska lösningar att nå toppresultat.

Bägge maskiner har vattenavhärdning vid behov.

Undertecknad valde att installera maskinerna på egen hand. I bägge fall skulle man för den händige kunna kosta på sig en kort beskrivande text som tillägg till den nu bara med bilder försedda installations-anvisningen. Det var dock inga problem att gissa hur det skulle göras.

Bägge maskiner var vid påbörjande av installation lätt blöta inuti. Det kom vid installation av den första som en överaskning. Det förklarade sig dock bero på att den var testkörd innan leverans från fabrik, något man tycker man kort kunde upplysa om i installations-anvisningen.

Diskmaskinernas höjd måste i bägge fall justeras så att de kommer i lämplig höjd i förhållande till det utrymme de står i. Siemens SL35292SK är mycket lätt att hantera i detta. De bägge bakre benen justeras upp med en lättvriden stor skruv mitt på maskinens sockel.

Husqvarna Cardinal 522 har dock en lösning som, om undertecknad inte helt missuppfattat instruktionen, måste uppfattas som en mindre genomtänkt konstruktion. Här justeras de bakre benen med varsitt separat stjärnskruvhuvud på vardera sidan av sockeln. Enligt bild-instruktionen skall man använda en skruvdragare för att vrida dessa skruvar. Har man inte det får man skruva i all oändlighet för att höja maskinen till avsedd nivå, vilket för Husqvarnas del betyder högre upp än Siemens, och därmed bara för det mer skruvande. Det lilla stjärnskruvhuvudet visar sig behöva överföra en alltför stor kraft till de bakre benen, vilket här medförde att med skruvdragare drogs snabbt det lilla stjärnskruvhuvudet sönder, och det var nära att det inte gick att fortsätta installationen. Det gick dock bryta loss de stänger som överförde kraften till de bakre benen och försiktigt med vridning på både dessa, och på de bakre benen samtidigt, långsamt höja maskinen till avsedd nivå. Detta skulle vara omöjligt att göra som det måste varit tänkt, då maskinen redan står placerad i avsett utrymme. Förrutom detta visar det sig att man vid skruvning på de två stjärnskruvhuvudena omöjligt kan undgå att skada metallen kring de hål vari de är försänkta. Man gör alltså med hjälp av denna lösning snabbt maskinen tydligt begagnad.

Siemens diskmaskin har en något mer optimal lösning också för höjningen av de främre benen. Man skall på bägge maskiner justera de främre benen med instick av en skruvmejsel. På Siemens ben är insticksstället för skruvmejseln något mer snedställt vilket gör att det går lättare att vrida runt benen och därmed höja maskinen.

På grund av dessa skillnader i konstruktion blev det en skillnad i installationstid mellan Siemens diskmaskin och Husqvarnas på cirka en timme, till Husqvarnas nackdel. Det är så här efteråt vid närmare eftertanke möjligt att en oljespray på de bakre benens kuggöverföring skulle gjort det hela lättare, något man i  så fall tycker fabriken kunde ordnat. Sammanfattningsvis gör detta att man nog gärna bör välja att kosta på sig en installation av Husqvarnas maskin av en installatör.

Vattenanslutningen av bägge maskiner var problemfri, men Siemens maskin har fästningsanordningar mot vattentillförseln i bostaden i metall, vilket ger ett stadigare intryck än Husqvarnas lösningar i plast.

Bägge maskiner har enkla och tydliga bruksanvisningar.

Båda diskmaskiner uppfattas ha en genomtänkt och välfungerande inredning. Siemens maskin har på några ställen möjligheten att fälla ner tallriksstöd så att man slipper få dem i vägen då man inte har tallrikar där. I Husqvarnas maskin kan man istället lyfta vissa tallrikstöd ur maskinen då man uppfattar att de är i vägen. Bestickhållaren hos bägge har möjlighet att öppnas så att det lock som normalt håller håller olika bestick isär öppnas. Båda maskiner har en speciell knivkorg placerad högt upp. På grund av bristande erfarenhet av diskmaskiner i allmänhet, och den korta provtiden kan undertecknad inte uttala sig om huruvida de bägge jämförda diskmaskinernas disponering av korgutrymmena är optimal eller ej.

Inredningen i Siemens maskin är neutralgrå, något åt metallic. I Husqvarnas är den vit. Vit inredning kan uppfattas som ha något bättre ergonomi då det blir något ljusare i maskinen. Siemens grå ser dock något mer sobert ut, och är möjligen ur ergonomisk synvinkel också det bra då det kontrasterar något bättre mot den vanligen övervägande ljusa eller vita disken. En fördel med det grå skulle också kunna vara ett maskinen efter några års användning ser mindre solkig ut, än på det sätt som ofta diskmaskiners vita inredning missfärgas med åren.

Husqvarna Cardinal 522 har till skillnad från Siemens SL35292SK inre belysning. Det gör det betydligt lättare att plocka med disken, och ger diskmaskinen ett trevligare ljusare intryck, vilket också förstärks av Husqvarnas vita inredning. Om man skall se på nackdelar med inre belysning så torde de begränsa sig till att en lampa drar elektrisk energi, samt utgör en möjlighet att ytterligare något kan gå sönder, och enligt instruktionsboken får endast fackman byta lampan.

En liten finjustering skulle dock kunna göras med Husqvarnas inre belysning. Man kan bara ha luckan öppen ett par centimeter innan den tänds. Ofta vill man ha luckan aningen mer öppen för eftertorkning, och då står lampan och drar energi till ingen nytta. Den behövs ju bara då man plockar med disken, då oftast luckan är vidöppen.

Tilläggas kan att om man granskar reklambroshyrer för diskmaskiner kan man få intrycket att alla har inbyggd belysning. Detta är naturligtvis en reklamfotografisk åtgärd - en diskmaskin med mörk inredning ser mindre fördelaktig ut på bild.

Siemens maskin har en lätt plastig doft som känns då man plockar med disken, men inte annars. Den uppfattas inte störande. Det doftar att maskinen är ny, och är sannolikt något som går över med tiden. Siemens maskin doftar ingenting under gång.

Husqvarnas maskin doftar något mindre i inredningen, en svagt plastig doft. Dock sprider Husqvarnas maskin under gång en mycket diskret, men för undertecknad lätt störande doft av motor och motorolja. Denna doft förefaller att minska med tiden.

Buller definieras som oönskat ljud som pågår över en viss tid. Alla mekaniska konstruktioner, så också diskmaskiner, genererar som bieffekt mer eller mindre buller. Självklart är något oönskat något som skall minimeras så långt det går. Klokt är det därför att EU kommit med ett direktiv om bullerdeklaration för hushållsapparater för att underlätta för konsumenten att välja av en tyst produkt, "Rådets direktiv 86/594/EEG av den 1 december 1986 om luftburet buller från hushållsapparater.". Det Svenska konsumentverket har följt upp med föreskrifter för märkning av bullernivå hos hushållsmaskiner (1996:1).

Husqvarna Cardinal 522 har en deklarerad bullernivå om 43/46 dBA. Siemens SL35292SK har en deklarerad bullernivå om 44/47 dBA. Det första värdet utgörs av en tidigare använd standard för bullerdeklaration, och det andra av den idag för fabrikanterna ålagda. Bägge värden avser så kallad ljudeffektnivå; dvs den typ av ljudvärden som lämpar sig bäst för produktjämförelser.

Man skulle alltså kunna få intrycket att Husqvarnas diskmaskin är något mindre störande vid gång än Siemens. I det sammanhanget måste först påpekas att en skillnad om en dBA ej kan uppfattas av det mänskliga örat, och också sannolikt kan ligga inom den tillåtna felmarginalen vid dessa bullermätningar.

En mycket viktig sak är förrutom den uppmätta dBA-nivån hur ett buller låter. Den så kallade A-vägningen (A:et i dBA) är avsedd att anpassa uppmätta ljudvärden för hur människor uppfattar ljud. A-vägning är dock en långtifrån komplett lösning för hänsynstagande till ljudkvalité.

I linje med detta kan det subjektivt  konstateras att ljudet från Siemens SL35292SK diskmaskin över lag uppfattas något behagligare än ljudet från en Husqvarna Cardinal 522, trots att Siemens-maskinen i sin bullerdeklaration fått ett något sämre värde. Husqvarna Cardinal 522 har ett vispande levande, men samtidigt också lågfrekvent molande motoriskt ljud, medan Siemens-maskinen har ett aningen mer tydlig medelfrekvent levande vispande spolande skvalpande ljud. Husqvarnas maskin låter något mer än Siemens vid påfyllningen av vatten. I samband med tömning av vatten låter den också något mer, ett ljud som upprepar sig ett par gånger under torkningen.

Observera att detta med ljud, som med lukter, så gott som alltid utgörs av subjektiva iaktagelser, och att det här handlar om mycket små nyanser. Bägge maskinerna är mycket tystlåtna vid gång.

På sidan Ljudkomfort & Ljudergonomi går det att läsa mer om maskiners ljud och våra ljudmiljöer.

För undertecknad blev det en oväntad upplevelse då Siemens diskmaskin öppnades efter avslutat grundprogram. Disken var dyblöt! Då instruktionsboken lästes igenom framkom att så kunde bli fallet om man hade för lite sköljglansmedel i maskinen. Efter några samtal med tekniker och Siemens kundtjänst framkom det att det nog inte var något fel på maskinen. Det var istället så att god torkeffekt förrutsatte sköljglansmedel.

Även Husqvarnas diskmaskin förrutsätter sköljglansmedel för att disken skall bli torr. Även den är dyblöt vid avslutat program om man inte tillsatt sköljglansmedel.

Siemens SL35292SK använder en så kallad värmeväxlare för att torka disken, medan Husqvarna Cardinal 522 brukar en fläkt för att driva ut överskottsfukten.

Vid avslutande av bägge maskiners program kvarstår dock även med sköljglansmedel (i bägge fall med i det från fabriken inställda läge 4) en lätt fuktighet, varför maskinens lucka bör stå öppen en tid för att disken skall bli helt torr. Så blir även fallet då man ställer in Siemens i sitt extra-torr-läge. Här är det synd att Husqvarna inte erbjuder möjligheten till förlängd fläktgång om man så skulle önska. Då diskmaskinens program avslutats återstår mycket värme i maskinen, en värme som skulle kunna användas till ett ytterligare förbättrat torkresultat utan att man skulle behöva ställa upp luckan. Det är oklart om Siemens värmeväxlare skulle kunna verka under längre tid för förbättrat torkresultat.

Husqvarna Cardinal 522 har en mekanism i sin lucka som gör att den kan ställas i vilket läge som helst. Det är en stor fördel då man vill eftertorka disken genom att ha luckan på glänt. Detta är inte lika lätt på Siemens SL35292SK. Luckan vill här antingen vara stängd eller helt öppen. Genom att denna maskin är högre än Husqvarnas, och därmed även har en större lucka, får man vid helt öppen lucka ett rejält utstickande hinder i köket. Det går dock till viss del att komma förbi detta problem genom att man drar ut den övre diskkorgen något. Då bromsar den luckan så att den inte slår igen, utan blir kvar på glänt. Detta förrutsätter dock att överkorgen är lastad med en del disk, annars blir den för lätt, och trycks in av luckans tyngd.

En nackdel för Husqvarnas del jämfört med Siemens är att Siemens luckas öppningsmekanism gör det möjligt att ha en valfri sockel i fullhöjd även under diskmaskinen. Har man tex träsocklar på inredningen i köket kan de i samma höjd följa med in under diskmaskinen. Det gör att Siemens diskmaskin något bättre stämmer in i inredningen, till skillnad från Husqvarnas maskin. Där får man antingen helt avstå egen sockel under, alternativt såga till sockeln så att den så blir låg att luckan inte stöter i. Avstår man egen sockel under Husqvarna-maskinen återfinner man en fullt godkänd vit sockel där under.

Det har inte varit möjligt att uppfatta någon skillnad i diskeffektivitet mellan de bägge jämförda maskinerna. Bägge leverar ren disk.

Vid användande av  Husqvarna Cardinal 522 har det i enstaka fall hänt att diskmedlet inte kommer ut i diskmaskinen, vilket vid dessa tillfällen skulle kunna innebära ett sämre diskresultat, samt att sköljvattnet kunnat bli kontaminerat av diskmedel. Det har berott på att den mellersta spolarmen blivit blockerad och inte kunnat rotera fritt, samtidigt som det stått större diskgods i maskinens nedre vänstra hörn (liknande som man kan se i Husqvarnas instruktionsbok på sida 17). I Husqvarnas konstruktion öppnas inte diskmedelsfackets lucka helt, utan stannar i ca 45 graders vinkel nedåt. Härmed tycks det att diskmedelsfacket för sin tömmning av diskmedel blir beroende av att vatten antingen sprutar från den nedre eller mellersta spolarmen upp i diskmedelsfacket. Vatten uppifrån kommer inte åt diskmedlet. Det är därför bra att ta för vana att kontrollera att den mellersta spolarmen roterar fritt innan Huqvarna Cardinal 522 startas.

Siemens SL35292SK har en lösning där diskmedelsfackets lucka skjuts åt sidan vid öppning. Här har det inte inträffat att diskmedel blivit kvar i sitt fack efter disk.

Siemens SL35292SK och Husqvarna Cardinal 522 är två högkvalitativa och mycket tystgående diskmaskiner i samma prisklass.

Husqvarna Cardinal 522 har starka fördelar i att ha inre belysning och en lucka som kan ställas helt i önskat läge, vilket underlättar eftertorkning. Maskinen skulle kunna optimeras med möjlighet till val av förlängd fläkt-torktid, och att man försänkte knapparna något. Tändningen av belysningen skulle kunna finjusteras. Tvättmedelsfackets lucka kan behöva förbättras, alternativt att man får en varningssignal om blockerad mellanspolarm. Maskinens installation kan underlättas.

Siemens SL35292SK har fördelar av att vara en rymligare diskmaskin, att ha ett något mer behagligt ljud, att vara lättinstallerad, och att ha en föredömlig kvalitet i inloppslang och anslutning. Den skulle kunna förbättras med inre belysning och möjligheten att ställa luckan i valfritt läge för eftertorkning.

Om det skulle kunna gå att tänka sig en önske-diskmaskin för framtiden, så skulle det vara en som, förrutom att vara AAA-deklarerad, vara tystgående och ha välplanerad inredning, samt vara lättinstallerad:

1) Har maximal rymlighet men där man har möjlighet att höja den nedre diskkorgen till en något högre arbetshöjd vid behov. Detta framförallt för den som har det svårt att böja sig djupt ned.

2) Har inre belysning, men där lampan kan bytas utan att vara fackman.

3) Levererar torr disk utan att man behöver öppna luckan en stund för att vädra ut den sista fukten. Kanske skulle den därför utrustas både med värmeväxlar-torkning och eftertorkning med en fläkt som styrs av fuktsensor.

4) Har en lucka som tillåter användandet av ordinarie köksinrednings socklar, men samtidigt kan ställas upp i vilken vinkel som önskas.

Diskmaskinstester i Råd&Rön

Copyright © 2001-2023 Tomas.Risberg@silent.se All rights reserved
silent.se
Made in Sweden
Senast uppdaterad 2023 05 02