Autodidakt psyko­analytiker

Nov 01 2022

Sigmund Freud var autodidakt i psykologi och det han kom att benämna som psykoanalys och psykoanalytisk terapi. Han var självlärd psykoanalytiker.

Sigmund Freud lärde sig människans psyke utan skolor men i nära dialog med andra intresserade. Han hade före det han blev autodidakt psykoanalytiker läst till läkare och vidare till neurolog.

I studiet av och i arbetet med hjärnans och det övriga nervsystemets skador och sjukdomar hade Sigmund Freud kommit i kontakt med människor vars symtom liknade de som ses vid neurologiska åkommor, men där sådan skada eller sjukdom inte gick att påvisa. Det kan ha varit ett av skälen till att han valde att fördjupa sig i människans psyke.

Psykoanalysens upphovsmans första elev i sitt egenhändigt uppfunna yrke var läkaren Felix Gattel (1870-1904). Man kan se Felix Gattel som den förste icke-autodidakte psyko­analytikern. På den tid Felix Gattel mötte psykoanalysens fader använde denne dock ännu inte yrkestiteln psykoanalytiker. Han talade då om läkaren (der Arzt ) eller doktorn (der Doktor ).

Sigmund Freud skrev om att vara självlärd psyko­analytiker: “This technique cannot yet be learnt from books, and it certainly cannot be discovered independently without great sacrifices of time, labour and success” (Engelsk översättning från Über »wilde« Psychoanalyse, 1910).

År 1910 bildade Sigmund Freud med kollegor International Psycho­analytical Association – IPA. Psykoanalysens fader ser ut att ha varit kluven till det riktiga i skapandet av IPA: “Neither I myself nor my friends and co-workers find it agreeable to claim a monopoly in this way in the use of a medical technique” (Idem).

Det har sagts att Sigmund Freud i begynnelsen tänkte sig psykoanalytikern som någon som bedrev psykoanalys, tog del av andras iakttagelser i ämnet, och som publicerade sina egna iakttagelser om det samma. Källor som stödjer en sådan iakttagelse saknas för närvarande. Det är möjligt att Sigmund Freud till en början inte såg det han gjorde som ett eget yrke: han betecknade som ovan nämnts då de som engagerade sig i psykoanalys kort och gott som läkare. Det är vidare troligt att problemet med kvacksalveri inom sjukvårdande verksamhet också bidrog till IPAs bildande.

IPA är idag en världs­omspännande organisation med omkring 12.000 icke autodidakta medlemmar.

Det finns nu också ett fåtal psykoanalytiker som på liknande sätt som Sigmund Freud mödosamt tillägnat sig sitt yrke utan att gå i psykoanalytiker­skola. Till skillnad från på 1900-talets början har nutida självlärda psykoanalytiker kunnat förkovra sig i den omfattande litteratur om psykoanalys som i våra dagar i fria länder finns tillgänglig för var och en med tillräcklig ekonomi. En i dag autodidakt psykoanalytiker har också haft lättare än det var på Sigmund Freuds tid att finna den psykoanalys för egen del, vilken efter den förste självlärde psykoanalytikerns gärning uppfattas obligatorisk för arbetet.

Yrkestiteln psykoterapeut är skyddad enligt svensk lag och får användas endast av legitimerad psykoterapeut. I Sverige kan en legitimerad psykoterapeut tillhandahålla psykoterapi under exempelvis namnen psykoanalys, psykoanalytisk terapi, psykodynamisk terapi (PDT), dynamisk psykoterapi (DPT), interpersonell psykoterapi (IPT), mentaliserings­baserad terapi (MBT), dialektisk beteendeterapi (DBT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT). Psykoanalytiker är såvitt känt inte i något land en skyddad yrkestitel. Den som bedömer sig kvalificera för yrkestiteln psykoanalytiker är också i Sverige fri att ta den i bruk.

Är man legitimerad psykoterapeut och i valet mellan ytterligare fördjupning i psykoanalytiker­skola, respektive genom självständigt kunskaps­sökande, finner man intressant material med start på sida 274 i Claes Davidsons bok Psykoanalytisk terapi – Tredje upplagan – I huvet på en shrink, utgiven 2019 på Bokförlaget Altum, Hovås.

Läs mer här: Analys av psykoanalys