I visst skrivande om psykoterapi har man tillåtit sig att använda citattecken kring vart och vartannat ord. Detta utan att förtydliga vad citattecknen avser.
Tittar vi närmare på fenomenet att i psykoterapi-litteratur oförtydligat omge många ord med citattecken kan vi se att författarna varit upptagna av metaforiserande. Vi kan också iaktta att de glidit på språkets överenskommelser – att kanske endast invigda tänkts kunna hänga med i vad det med citattecken omgivna handlat om. Fenomenet kan ha varit del i en kultur som gett grupptillhörighet.
Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.
Avgörande litteratur inom psykoterapi-området innehåller sparsamt med icke-förtydligade ord omgivna av citattecken.