Det dunkelt sagda – och tvärtom

Sjukvårdens journalmallar, vilka utgör grund för dokumentation i patienters journaler, är ett exempel på hur det dunkelt tänkta kan bli det dunkelt sagda, och hur sedan det dunkelt sagda riskerar att bli det dunkelt tänkta.

Syftet med att föra en patientjournal är enligt Sveriges riksdag i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. En patientjournal är även en informationskälla för patienten, för uppföljning och utveckling av verksamheten, för tillsyn och rättsliga krav, för uppgiftsskyldighet enligt lag, samt för forskning .

En patientjournal bygger på att fakta förs in i en journalmall med ett antal underrubriker. Ett viktigt tillägg till ovanstående torde vara att en väl formulerad journalmall också skall påminna sjukvårdspersonal om vad de behöver undersöka och dokumentera för att uppnå målen som Patientdatalagen sätter upp.

Om de olika rubrikerna – termerna – i journalmallar är så att säga dunkelt sagda, om journaltermer som borde finnas där inte finns, om termer som är alltför snarlika används, alternativt att journaltermer inte kommer i en ordning som stämmer med den struktur en journalmall bör ha, då riskerar den personal som dag efter dag dikterar eller skriver efter dessa bristfälliga journalmallar att i sitt uppdrag ledas mot ett dunkelt tänkande i sitt sjukvårdsarbete. Det kommer ledas mot ett mindre effektivt tänkande i sin yrkesgärning. Personalens mindre effektiva tänkande kommer att riskera bli till förfång för patienter, deras närstående och de som betalar för sjukvården.

Den övriga personalen kommer att utifrån suboptimala journalmallar att riskera etablera samma dunkla tänkande som det dunkla tänkande som ledningen för verksamheten i sina journalmallar formulerat.

Socialstyrelsens föreskrifter om journalföring innehåller inga detaljer om ämnet journalmallars termer och struktur. I Sverige finns det heller ingen annan instans som utfärdar detaljerade rekommendationer för vad sjukvårdens olika verksamheters jourmallar bör innehålla och hur de bör vara strukturerade.

Det tycks som att ämnet journalmallars utformning aldrig nagelfarits ur vetenskaplig synvinkel. Man kan få intrycket att många i sjukvården tycker att det är så självklart vad en journalmall bör innehålla för underrubriker, och hur den bör vara strukturerad, att därmed ingen ännu kommit på tanken att skriva ner det samma.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO), det vill säga den myndighet som övervakar att sjukvården lever upp till krav på god och säker vård, har hitintills aldrig granskat någon verksamhets journalmallar. Man har påtalat brister i verksamheters dokumentation, men man har hitintills inte undersökt om det kan vara så att bristande dokumentation också handlar om att journalmallar bidrar till ett dunkelt tänkande hos personalen, vilket i sin tur kommer till uttryck i brister i dokumentation. Man är dock beredda att titta på frågan om den skulle aktualiseras, svarar man i personlig kommunikation.

I verksamheter där den eller de yrkeskategorier som skall dokumentera får ett alltför litet inflytande över sina journalmallars utformning, kommer ett dunkelt tänkande riskera att komma till uttryck i dunkelt formulerade journalmallar, vilket i sin tur riskerar att smitta av sig i ett dunkelt tänkande hos den personal som är satt att dokumentera efter dessa.

Esaias Tegnérs ofta citerade mening Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta återfinns i ett tal han skrev till en magisterpromotion 1820 . Esaias Tegnér den äldre var skald, biskop och professor. Han levde åren 1782 till 1846 .

Referenser