Jagets försvars­aktiviteter

Jan 03 2022

Jagets försvarsaktiviteter skyddar människan mot att identifiera sig med att hon inte konstruktivt löser sina konflikter.

Människan är ett moraliskt väsen. Hon vill göra rätt. Hon vill gå ihop. Med hänvisning till det kan ingen människa på allvar hävda att hon inte konstruktivt vill lösa sina olösta konflikter, det vill säga sina olösta problem.

Inför den olösta konflikten att faktiskt ändå vara någon som inte löser sina konflikter konstruktivt kommer människan att försöka finna lösningar som skyddar henne mot att bli varse att hon inte löser sina olösta konflikter konstruktivt.Vad konstruktiv konflikt­lösning står för avgörs av våra erfarenheter och vår moral.

Begreppet kognitiv dissonans ringar in det obehag det väcker att som människa inte gå ihop .

Lösningar för att skydda oss från den obekväma sanningen att vi faktiskt inte löser konflikter konstruktivt har i psykoanalysen kallats psykologiska försvars­mekanismer. Man har här också talat om jagets försvars­mekanismer. Ordet mekanism har ringat in det till synes reflex­mässiga i psykologiska försvar.

Samtidigt vet vi att människan väljer sitt liv. Parallellt med detta är det ett faktum att vi inte alltid är fullt medvetna om vilka val vi gör, vilka ställningstaganden vi tar, och vad vi baserar dessa på. I linje med dessa två axiom stämmer det bättre att tala om aktiviteter än om mekanismer. Det stämmer bäst med verkligheten att tala om människans, om subjektets och om jagets försvars­aktiviteter.

Att tala om psykiska försvars­mekanismer istället för om psykiska försvars­aktiviteter är i sig ett uttryck för en försvars­aktivitet, eller för en bristande förmåga att se sig själv som den levande väljande organism man är.

Konstruktiv konfliktlösning prövar vårt mod, kräver att vi sörjer det som valts bort och att vi gläds åt uppnådd vinst.

Konstruktiv konfliktlösning kan vara svårt. Det kan vara särskilt svårt om vi är mer tränade i jagets försvars­aktiviteter än i att konstruktivt lösa konflikter. Så kan det vara om vi tidigt i vårt liv saknat tillräckligt kompetenta konstruktiva konflikt­lösare att med tillräcklig närhet till, och att under tillräckligt lång tid relatera till och identifiera oss med.

Läs mer här: Begreppet konflikt

Referenser

1.
Festinger L. A theory of cognitive dissonance. Stanford, California: Stanford U.P.; 1957.