Problem är skiktade

Att människors olösta problem oftast är skiktade i lager på lager betyder att nya problem kan komma i dagen vartefter det som tidigare varit problem lösts. Detta såvida det finns ytterligare lager av problem att lösa.

Det finns sällan en genväg genom lager av problem. Man måste börja med att lösa de problem som finns överst.

Överst i problemlager tycks det rimligt att med få undantag problem som är medvetna och förmedvetna återfinns. Med förmedvetna problem menar vi sådana problem som är relativt omedvetna, men som vi med vårt intresse kan upptäcka.

Det är inte säkert att lösning av medvetna och förmedvetna problem leder till att omedvetna problem börjar ge sig till känna. Ibland finns det kanske inte några omedvetna problem att lösa. Likväl kan vi troligen med medvetna och förmedvetna problem vara absolut tillräckligt problem­tyngda.

Psykoanalys innebär oftast långa samtals­behandlingar med en uttalad ambition att lösa omedvetna problem. Psykoanalysen använder oftare begreppet konflikt istället för ordet problem. Konflikter och problem är samma sak. Då vi talar om konflikter och problem underförstår vi vanligen de olösta konflikterna och de olösta problemen.

Bekymmersamt med merparten av såväl dåtidens som nutidens psykoanalys är att man i sin teoribildning och därmed sannolikt också i merparten av sin praktik bortsett från, och bortser från att olösta konflikter är skiktade – att olösta problem är skiktade. Man ser inte till att lösa de problem som finns i det översta skiktet, utan säger sig kunna lösa sin patients problem genom att rikta sig mot ett tänkt understa skikt. Således är det få psykoanalytiker som hitintills intresserat sig för medveten och förmedveten problematik.

Samtidigt är det just en psykoanalytiker som visat oss att problem är skiktade, även om han inte formulerar det med just de orden: Claes Davidson menar att olösta konflikter med få undantag behöver tas prioriterings­ordning från medvetna till förmedvetna till omedvetna .

Just nu är det modernt med korta psykoterapier. I dessa korta terapier gör man ofta tidigt en problem­formulering som man sedan arbetar efter. Problemet med moderna korttids­terapiers problem­formuleringar är att de vanligen bara siktar in sig på att lösa det man i sin allra första kontakt tror kan vara det översta skiktet av olösta problem.

I såväl psykoanalys som i moderna korttids­psykoterapier kommer patienten ofta att med sina handlingar visa att det översta problem­skiktet är ett annat än det som hens inledande ord handlat om. Det har tidigare nämnde psyko­analytiker också visat oss på .

Läs mer här: Det omedvetna

Referenser