Sömnens och drömmens funktion

Nov 27 2019

En hypotes om sömnens funktion är att det handlar om organismens behov av service och rekalibrering. Är drömmens funktion densamma?

Ett övergripande tänk kring sömnens funktion har saknats. Man har talat om vårt behov av vila och att spara energi. Man har talat om sömnens gåta.

Handlar sömnen om service?

Den mest intressanta hypotesen om sömnens funktion kommer från Victor Smetacek: “Recalibrating sleep: Is recalibration and readjustment of sense organs and brain–body connections the core function of sleep?”

Smetacek menar att alla komplexa system successivt slits och att deras sensorers mät­nogrannhet successivt försämras. Alla komplexa system kräver därför regelbunden service, vari ingår att rekalibrera sensorer. Sömnens övergripande funktion är service. Det handlar om rekalibrering av sinnesorgan och kroppens rörliga delar mot varandra, och justering av kopplingar mellan kropp och hjärna mot givna standarder.

Robot-forskning

Forskning inom robotar tycks kunna bekräfta Victor Smetaceks hypotes. I artikeln “Do robots need to sleep?” förklaras hur man konstruerat en robot som dagtid är motoriskt aktiv och undersökande, och nattetid väljer att vara helt still och då sysslar med att sortera fram meningsfull information och kassera oväsentlig sådan. Roboten är så konstruerad att den med samma kretsar kan göra en typ av arbete dagtid och en annan typ av arbete nattetid. Att samma kretsar kan användas för två funktioner gör robotens konstruktion mindre komplicerad. Man uppfattar att robotens sorterande aktivitet nattetid skulle ha likhet med människans rem-sömn, alltså dröm­sömn.

Sömnens arbete

Utifrån ovanstående iakttagelser tycks sömnens funktion inte vara enbart vila. För detta talar också att björnar då de går i ide rör sig mellan två olika tillstånd. De rör sig mellan dvala och sömn. Att befinna sig i sömn visar sig kräva mer energi för björnen än att befinna sig i dvala: Om sömnens funktion bara handlar om att spara energi så borde vi bättre befinna oss i dvala än i sömn. Detta utifrån personlig kommunikation med Victor Smetacek (Januari 2016), som förtydligar att vi människor i sömn faktiskt också utför ett arbete – sömn är inte ett uttryck för lathet.

Allt levandes anpassning

Allt levande har utvecklats i dialog med sin omgivning. De olika arterna har anpassat sig till den omgivning de lever i. De har adapterat till sin omgvning. Ett karaktäristikum för de allra flesta platser där det levande finns är att de ömsom befinner sig i ljus och ömsom befinner sig i mörker.

Det låter troligt att evolutionen sett till att allt levande skall kunna ha nytta av också den tid då det inte är ändamålsenligt att befinna sig i motorisk aktivitet. Det låter troligt att de levande organismerna sett till att fördela det totala arbete de behöver utföra per dygn så att en typ av arbete sköts då dagsljus gör det möjligt att utföra vissa processer, och så att en annan typ av processer sker nattetid. En typ av djur använder tiden i dagsljus för sin motoriska aktivitet, medan andra djur väljer tiden deras livsplats befinner sig i mörker för sin motoriska aktivitet. Den tid då de inte är motoriskt aktiva vilar och sover de.

Dröm-hypotes

Är drömmens funktion att jämföra våra minnen av dåtid mot behov framkomna ur nutidens minnen i syfte att kalibrera vårt kännande, tänkande och handlande för en så bra framtid som möjligt?