Tysta överenskommelser utgör en viktig del i våra liv. De hjälper kring hur vi skall förhålla oss och göra i olika situationer och med andra människor. Många av våra normer och större delen av våra språk utgörs av tysta överenskommelser. Vi kallar dem också för underförstådda överenskommelser.
Tysta överenskommelser är ofta förmedvetna. Detta betyder att de ofta är omedvetetna men att de ändå med vilja relativt lätt kan upptäckas. Tysta överenskommelser ställer inte till några problem så länge de inte bygger på motstånd. Motstånd skyddar mot något som uppfattas obekvämt eller farligt.
Typiskt för en motståndets tysta överenskommelse är att dess existens inte öppet erkänns. De tysta överenskommelser som gjorts utifrån motstånd är svårare att uppmärksamma, tänka kring och tala om än andra tysta överenskommelser. Särskilt tydligt är detta i de sammanhang där de gjorts. Ur motstånd sprungna tysta överenskommelser kan ha gjorts till norm.
Grundprincipen för en tyst överenskommelse som görs utifrån motstånd är “Tar du inte upp mitt fuskande så tar jag inte upp ditt”. Fenomenet handlar om att rationlisera brist på uppriktighet. Det är därmed nära knutet till personlig korruption.
Psykologiskt sett bygger motståndets tysta överenskommelser på ett gemensamt förnekande. Det som gemensamt förnekas är sanningen. Då sanningen förnekas kommer någon alltid att förlora på det i det tysta uppgjorda. Man delar inte sin egen verklighet med den verklighet som de som står utanför den tysta överenskommelsen uppfattar som verklighet. Gentemot den eller de som står utanför en tyst överenskommelse gjord utifrån motstånd utgör förnekandet av sanningen ett föraktutlevande.
I Sverige använder vi begreppet åsiktskorridor med samma betydelse som motståndets tysta överenskommelser.
Motståndets tysta överenskommelser kan förekomma exempelvis mellan föräldrar och barn, mellan partners/gifta, i en släkt, mellan skolledning, lärare och elever, mellan chefer och underordnade, mellan chefer i olika företag, mellan politiker och mellan politiker och andra med inflytande, i föreningar, och till och med mellan psykoterapeuter och deras patienter. I det sista fallet använder vi här ibland istället ordet bastion .
Den som utmanar en motståndets tysta överenskommelse får ofta inte längre vara med, och kan också bestraffas på andra vanligen subtila men kännbara sätt. I andra fall går det att konstruktivt reda ut vad som inträffat, sortera i ansvar och skuld, sörja det som varit, och att framöver göra annorlunda.
Problemet med motståndets tysta överenskommelser är att de kan hämma utveckling, hälsa och välstånd för såväl individer som grupper av människor – både för de som gjort dem och för de som står utanför.
Läs mer här: Rädd att inte få vara med
Motståndets tysta överenskommelser
Apr 21 2021
Motståndets tysta överenskommelser bygger på att två eller flera människor går i ihop om att fuska med sanningen. De håller sig med en egen verklighet.
1.
Baranger MB. Process and Non-Process in Analytic Work. Int J Psycho-Anal [Internet]. 1983 [cited 2019 Jun 1];64:1–15. Available from: https://www.pep-web.org/document.php?id=ijp.064.0001b