Uppriktighet utan ögon­kontakt

Mar 04 2018

Psykoanalysens grundregel om att så långt möjligt tänka högt, vilket också formuleras som att associera fritt, fordrar uppriktighet och därmed exponering för det som är svårt.

“Se mig i ögonen då du talar!” kan vara en uppmaning då vi till vardags så långt möjligt försöker avgöra om en människa är uppriktig – det vill säga sannings­enlig.

Det kan tyckas motsägelsefullt att samtidigt som psykoanalysens grundregel syftar mot patientens största möjliga uppriktighet, samtidigt har man hitintills oftast placerat patienten liggande med analytikern bakom utom synhåll – så att patienten och analytikern inte kunnat ha ögonkontakt.

Psykoanalysens grundregel adresserar på ett mycket tydligt sätt undvikande­beteende genom exponering, det vill säga det som kognitiv beteende­terapi (KBT) omkring 80 år efter psykoanalysen börjat göra ett stort nummer av. Samtidigt skulle bristen på ögonkontakt i den klassiska psykoanalytiska situationen kunna inbjuda till bristande uppriktighet – det vill säga till undvikande­beteende.

Läs mer här: Undvikande och exponering i psykoterapi