Individuation, anknytning och separation

Många psykodynamiker har under lång tid relativt ensidigt fokuserat på anknytnings­begreppet. Det kan ha handlat om att det varit lättare att tänka kring människors behov av trygghet och närhet än på deras behov av självständighet.

Människor har i nöd större eller mindre behov av att knyta an till de som de känner sig trygga med. De man känner sig trygg med då man är i nöd är de som erbjuder stöd i nöd. Människors möjlighet och förmåga till anknytning sammanhänger med erfarenhet av tidigare och/eller nuvarande omvårdnads­system.

Människor har också behov av att bli så självständiga individer som möjligt. Begreppet individuation står för vår strävan mot att bli självständiga. Människan strävar mot att individuera, inte mot att separera. Separation och därmed åtföljande sorg är en oundviklig del av att individuera.

Läs mer här: Vad är psykodynamiskt?